Rena recept hemsida23

<strong>BARN</strong> <strong>OCH</strong> <strong>UNGA</strong><br />

I <strong>FAMILJEHEM</strong><br />

<strong>OCH</strong> <strong>HVB</strong><br />

Handbok om<br />

socialnämndens<br />

ansvar samt uppgifter

---

Barn samt unga inom familjehem samt <strong>HVB</strong><br />

Handbok angående socialnämndens ansvar samt uppgifter

---

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter angående ni uppger källan, exempelvis i<br />

utbildnings-material mot självkostnadspris, dock ni får ej nyttja texterna i<br />

kommersiella kontext.

Socialstyrelsen äger ensamrätt för att besluta hur<br />

detta verk får användas, i enlighet med lagen () ifall upphovsrätt mot litterära<br />

och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och<br />

illustrationer existerar skyddade från upphovsrätten, samt ni måste äga upphovsmannens<br />

tillstånd till för att nyttja dem.<br />

ISBN <br />

Artikelnr <br />

Omslag Jupiter annonsering AB<br />

Sättning Edita Västra Aros AB<br />

Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås, månad <br />

2

---

Förord<br />

En placering utanför detta egna hemmet existerar en stort ingrepp inom detta enskilda barnets<br />

eller den unges liv samt får även stora konsekvenser till den övriga familjen.<br />

Det existerar en avgörande ansvar likt samhället därmed tar vid sig inom rollen<br />

som ”ställföreträdande förälder”.

Vården inom familjehem alternativt bostad på grund av vård eller<br />

boende (<strong>HVB</strong>) bör artikel trygg samt trygg. Den bör även svara mot barnets<br />

eller den unges specifika behov från stöd samt hjälp. detta innebär för att omsorgen<br />

om dem samhällsvårdade barnen ej bara existerar socialtjänstens ansvar. Verksamheter<br />

som lärcentrum, hälso- samt medicinsk vård samt vård av tänder måste även ta sin sektion av<br />

ansvaret på grund av för att placerade små människor samt unga bör erhålla sina behov tillgodosedda.<br />

Denna handbok riktar sig framförallt mot socialsekreterare såsom arbetar<br />

med placeringar från unge samt unga inom familjehem samt <strong>HVB</strong>.

Den beskriver<br />

också socialnämndens omfattande ansvar samt ledningens fakta inom arbetet<br />

med för att producera förutsättningar på grund av ett väl operativ aktivitet som<br />

uppfyller lagens krav.<br />

Handboken syftar mot för att underlätta användningen från detta regelverk som<br />

gäller vid området. Innehållet bygger inom huvudsak vid lagstiftning, förarbeten,<br />

rättsfall, JO-uttalanden samt inom viss mån förståelse likt baseras vid forskning<br />

och testad kunskap då detta gäller samhällsvården från unge samt unga.<br />

Den kompletterar Socialstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd (SOSFS<br />

) ifall socialnämndens ansvar på grund av unge samt unga inom familjehem, jourhem<br />

eller bostad på grund av vård alternativt boende, vilket trädde inom kraft den 1 oktober <br />

Arbetet tillsammans med föreskrifter, allmänna råd samt handbok besitter ingått inom en regeringsuppdrag<br />

till Socialstyrelsen angående för att ta fram en schema på grund av trygg och<br />

säker vård inom familjehem samt <strong>HVB</strong>.

Uppdraget redovisades inom juni och<br />

omfattar även enstaka vägledning, Placerade barns skolgång samt välbefinnande – en gemensamt<br />

ansvar, såsom utarbetats inom samarbete tillsammans Skolverket. Vidare pågår<br />

arbete tillsammans med för att testa samt färdigställa en ämne på grund av grundutbildning från jourhem<br />

och familjehem, en bostad för att växa inom, såsom kommer för att publiceras under<br />

våren <br />

Arbetet tillsammans med handboken besitter bedrivits inom projektform tillsammans utredaren Berith<br />

Josefsson vilket chef samt juristen Monica Jacobson, utredaren<br />

Marita Minell samt inspektören Gunilla Westerdahl vilket projektmedarbetare.<br />

Vidare besitter flera referensgrupper bidragit tillsammans med värdefulla synpunkter under<br />

arbetets gång.<br />

Erik Höglund<br />

Avdelningschef<br />

Avdelningen på grund av regler samt tillstånd<br />

3

---

Innehåll<br />

Förord<br />

Läsanvisning 19<br />

Innehåll samt avgränsningar 19<br />

Förklaring från vissa term 20<br />

Förkortningar 21<br />

Aktuella lagar samt förordningar 22<br />

Del 1 Allmänna utgångspunkter 23<br />

Samhällsvårdens olika former 25<br />

Familjehem 25<br />

Jourhem 25<br />

Hem till vård alternativt boende (<strong>HVB</strong>) 26<br />

Samhällsvården inom siffror 27<br />

Årsstatistik 27<br />

Placeringsform, kön samt ålder 27<br />

Utvecklingen beneath ett tioårsperiod 28<br />

Samhällsvården ur olika perspektiv 30<br />

Några tendenser inom utvecklingen 30<br />

Begränsad undersökning ifall samhällsvården 30<br />

Hur detta går till placerade unge inom vuxenlivet 30<br />

Placerade barns skolresultat samt välbefinnande 31<br />

Betydelsen från förbindelse tillsammans hemmiljön 32<br />

Behandling på grund av unga tillsammans beteendeproblem 33<br />

Studier från familjehemmet 34<br />

Studier angående sammanbrott samt återplacering 35<br />

Placerade barns resurs mot välfärdsresurser 35<br />

Utslussning samt eftervård 36<br />

5

---

Innehåll<br />

De placerade barnens röster 36<br />

Socialstyrelsens konversation tillsammans ungar samt unga 36<br />

Barnombudsmannens intervjuer 37<br />

Lokal uppföljning från placerade barns erfarenheter 37<br />

Grundläggande regler samt principer 39<br />

Principen angående barnets bästa 40<br />

Barnets bästa inom barnkonventionen 40<br />

Barnets bästa inom stjärna samt LVU 40<br />

Bedömning från vad vilket existerar barnets bästa 41<br />

Kontakt tillsammans föräldrar, bror/syster samt andra närstående 41<br />

Principerna angående kontinuitet, flexibilitet samt att vara nära något 42<br />

Inte bara geografisk att vara nära något 43<br />

Anhörigprincipen 43<br />

Principen angående återförening tillsammans med föräldrarna 43<br />

Principen ifall en sammanhållet vårdansvar 44<br />

Del 2 Socialnämndens omfattande ansvar 45<br />

God standard 47<br />

Ledningssystem på grund av systematiskt kvalitetsarbete 47<br />

Processer samt rutiner inom samhällsvården 48<br />

Uppmärksamma samt åtgärda missförhållanden 48<br />

Intern samt extern samverkan 49<br />

Systematiskt förbättringsarbete 50<br />

Riskanalyser 50<br />

Egenkontroll 50<br />

Personalens kompetens 51<br />

Kompetens nära handläggning från barn- samt ungdomsärenden 51<br />

Kompetens på grund av arbetsuppgifter likt rör placerade unge 52<br />

Kompetens på grund av personalen inom <strong>HVB</strong> 52<br />

God vård 54<br />

Begreppet god vård 54<br />

Vård liksom existerar trygg samt trygg 54<br />

Vård liksom existerar ändamålsenlig 55<br />

Vård likt präglas från kontinuitet 55<br />

6

---

Innehåll<br />

Tillgång mot familjehem samt <strong>HVB</strong> 57<br />

Kartlägga, organisera samt vidta åtgärder 57<br />

Analysera nödvändigheten från familjehem samt <strong>HVB</strong> 58<br />

Förutsättningar på grund av rekrytering från familjehem 58<br />

Upphandling från institutionsvård samt andra tjänster 59<br />

Samverkan kring kurs samt välmående 61<br />

Socialnämndens ansvar till kurs samt välbefinnande 61<br />

Socialtjänsten bör äga enstaka energisk roll dock ej ta ovan ansvaret 62<br />

När placeringen sker inom ett ytterligare samhälle 63<br />

Samverkan kring placerade ungar samt unga 63<br />

Särskilda bestämmelser ifall samverkansskyldighet 64<br />

Individuell strategi 65<br />

En vägledning äger tagits fram 65<br />

Del 3 Placeringsformer 67<br />

Stadigvarande vård samt fostran 69<br />

Medgivande på grund av privatplacering 69<br />

En viss kunskap ifall barnet behövs 70<br />

Medgivandeutredning 70<br />

Socialnämndens fortsatta ansvar 71<br />

Beslut ifall vård 71<br />

Placering inom familjehem 73<br />

Hemmet bör existera utrett från enstaka socialnämnd 73<br />

När hemmet existerar utrett från ett ytterligare socialnämnd 74<br />

Information samt samråd före beslut 74<br />

Socialnämndens avtal tillsammans med familjehemmet 75<br />

Placering inom jourhem 77<br />

Ett jourhem bör existera utrett från socialnämnd 77<br />

Information samt samråd före beslut 78<br />

Begränsad vårdtid 79<br />

Vårdplan samt genomförandeplan kunna behövas 80<br />

7

---

Innehåll<br />

Konsulentstödda familjehem samt jourhem 81<br />

En socialnämnd bör utreda hemmet 81<br />

Avtal tillsammans med familjehemmet 81<br />

Socialnämndens ansvar 82<br />

Krav vid register 83<br />

Tystnadsplikt samt anmälningsskyldighet 83<br />

Metoder till för att utreda familjehem samt jourhem 84<br />

Metod på grund av första utvärdering 84<br />

Utredning från familjehem samt jourhem 86<br />

Utredningens avsikt 86<br />

En släkt blir erkänd inledningsvis inom samt tillsammans med enstaka placering 86<br />

Uppmärksamma risker på grund av barnets trygghet<br />

och säkerhet 87<br />

Utredningens innehåll 87<br />

Familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och<br />

levnadsvanor 88<br />

Boende samt närmiljö 89<br />

Personliga förutsättningar, attribut samt omsorgsförmåga 90<br />

Inställning mot uppdraget 91<br />

Särskilt angående analys från jourhem 92<br />

Inställning hos små människor samt unga vilket redan bor inom hemmet 92<br />

Informationskällor 93<br />

Intervjuer 93<br />

Hembesök 94<br />

Registeruppgifter 94<br />

Referenser 95<br />

En samlad utvärdering från hemmets lämplighet 96<br />

Sammanställning från utredningen 96<br />

Dokumentation beneath utredningen 96<br />

Partsinsynen 97<br />

Placering inom <strong>HVB</strong> 98<br />

Socialtjänsten besitter detta sammanhållande ansvaret 98<br />

8

---

Innehåll<br />

Tillstånd behövs på grund av enskilda <strong>HVB</strong> 99<br />

Regler till <strong>HVB</strong> inom förordning samt föreskrifter 99<br />

Lag angående obligatorisk registerkontroll från personalen <br />

Vårdens innehåll <br />

Skolgång på grund av ungar samt unga inom <strong>HVB</strong> <br />

Ungdomar såsom ej existerar skolpliktiga <br />

Hälso- samt medicinsk vård nära placering inom <strong>HVB</strong> <br />

Egenvård <br />

Hemlandstinget äger kostnadsansvaret <br />

Tvång samt begränsningar förutsätter lagstöd <br />

Dokumentation inom <strong>HVB</strong> <br />

Gallring från information inom personakter <br />

De särskilda ungdomshemmen <br />

SiS bör skyndsamt anvisa lokal <br />

SiS är kapabel besluta ifall utskrivning <br />

SiS kunna besluta ifall något som är kortvarigt eller inte permanent omplacering <br />

SiS existerar personlig skolhuvudman <br />

SiS besitter särskilda befogenheter <br />

Den unges rättssäkerhet <br />

Dokumentation samt analys <br />

Den statliga tillsynen <br />

Nationella <strong>HVB</strong>-registret <br />

Placeringar ovan nationsgränser <br />

Ny reglering bestämd från riksdagen <br />

Svenska placeringar utomlands <br />

Familjehem vilket ändrar bostadsort utomlands <br />

Utländska placeringar inom landet <br />

Barnets bästa existerar utslagsgivande <br />

Uppehållstillstånd på grund av barnet <br />

Socialnämndens ansvar efter beslut ifall godkännande <br />

Delegering från beslut <br />

Tillfällig placering från utländsk organisation <br />

9

---

Innehåll<br />

Del 4 Barnets rättigheter och<br />

vårdnadshavarens ställning <br />

Barns behov samt rättigheter <br />

Barns behov <br />

Barns behov inom centrum (BBIC) <br />

Barnets riktig mot delaktighet <br />

Rätt mot betydelsefull data <br />

Barnet bör erhålla kontaktuppgifter <br />

Information angående skälet mot placeringen <br />

Information angående rättigheter <br />

Barnets korrekt för att komma mot tals <br />

Barnets möjligheter för att påverka <br />

Barnets korrekt mot integritet <br />

Sekretess inom förhållande mot vårdnadshavare <br />

Sekretess inom förhållande mot andra personer <br />

Barnets riktig mot insyn inom sin personlig personakt <br />

Barns riktig mot insatser oberoende från samtycke <br />

Barn ifrån 15 tid är kapabel erhålla öppna insatser <br />

När vårdnadshavarna ej existerar överens <br />

Vårdnadshavarens ställning <br />

Vårdnadshavarens ansvar på grund av barnet <br />

Vårdnadshavarens påverkan ovan vården <br />

Vårdnadshavarens roll nära ett frivillig placering <br />

Vårdnadshavarens roll nära enstaka LVU-placering <br />

Förmynderskapet påverkas ej <br />

Vårdnadshavarens riktig mot insyn samt delaktighet <br />

Socialtjänstens ansvar på grund av samverkan tillsammans vårdnadshavaren <br />

Socialtjänsten besitter enstaka långtgående informationsskyldighet <br />

Vårdnadshavarens riktig mot insyn inom barnets personakt <br />

Rätten för att bestrida beslut <br />

Föräldrarna bör bidra mot kommunens kostnader <br />

Umgängesfrågor <br />

Barnets umgänge tillsammans med föräldrarna <br />

10

---

Innehåll<br />

Kontakt tillsammans bror/syster samt andra närstående <br />

Umgänge nära vård i enlighet med solen <br />

Barnets chans för att påverka umgänget <br />

Umgänge nära vård i enlighet med LVU <br />

Planering från umgänget <br />

Den unges inställning bör tillmätas innebörd <br />

Umgängesbegränsning i enlighet med LVU <br />

Skäl på grund av umgängesbegränsning <br />

Totalt umgängesförbud <br />

Hemlighålla barnets vistelseort <br />

Begränsa umgänget tillsammans med mamma/pappa liksom inte<br />

är vårdnadshavare <br />

Beslut ifall umgängesbegränsning bör övervägas <br />

Begränsa umgänget tillsammans bror/syster samt andra närstående <br />

Vårdnadsöverflyttning <br />

Skäl mot vårdnadsöverflyttning inom vissa situationer <br />

Vårdnadsöverflyttning mot familjehemsföräldrar <br />

Beslut för att uppväcka mål ifall vårdnadsöverflyttning <br />

Råd samt stöd mot dem nya vårdnadshavarna <br />

Ekonomisk belöning mot barnets nya vårdnadshavare <br />

Umgängesrätt samt underhållsskyldighet <br />

Adoption <br />

Villkor på grund av adoption <br />

Adoption vilket alternativ mot familjehemsplacering <br />

Adoption efter vårdnadsöverflyttning <br />

Barnets rättsliga ställning efter ett adoption <br />

Del 5 Placering från detta enskilda barnet <br />

Vårdplanen <br />

Vårdplanens avsikt <br />

Vårdplanens innehåll <br />

Målet tillsammans vården <br />

Vårdtidens längd <br />

11

---

Innehåll<br />

Särskilda insatser <br />

Barnets umgänge tillsammans föräldrar samt närstående <br />

Barnets samt vårdnadshavarens inställning <br />

Samtycke mot vårdplanen <br />

Samtycket bör existera på papper eller digitalt <br />

Samtycket är kapabel återkallas <br />

Vård i enlighet med LVU - trots samtycke mot frivillig vård <br />

Samtycke nära brådskande placeringar <br />

Vårdplanen förmå behöva revideras <br />

Principer nära omröstning från bostad <br />

Val från vårdform <br />

Val från bostad <br />

Undersöka chansen för att placera inom nätverket <br />

Placering från bror/syster <br />

Särskild kompetens samt särskilt stöd är kapabel behövas <br />

Att beakta nära omröstning från <strong>HVB</strong> <br />

Konsultation inför omröstning från behandlingsinsats <br />

Ekonomiska hänsyn <br />

Avtal angående ömsesidigt åtaganden <br />

Avtal mellan socialnämnden samt familjehemmet <br />

Avtal mellan socialnämnden samt en jourhem <br />

Generella villkor till familjehem samt jourhem <br />

Frågor angående kompensation <br />

Bidrag samt andra sociala förmåner <br />

Avtal nära placering inom <strong>HVB</strong> <br />

Beslutsunderlag samt placeringsbeslut <br />

Vad beslutsunderlaget bör innehålla <br />

Barnets vårdbehov samt hemmets tillgångar <br />

Aktuell familjehemsutredning <br />

Övervägande från placering hos närstående <br />

Placeringsbeslut <br />

12

---

Innehåll<br />

Förberedelser inför enstaka placering <br />

Barnet inom fokus <br />

Information <br />

Inskolning <br />

Information samt stöd mot barnets vårdnadshavare <br />

Krisstöd <br />

Information <br />

Information mot familjehemmet <br />

Nödvändiga data kunna lämnas mot familjehemmet <br />

Familjehem omfattas ej från socialtjänstsekretess <br />

Kontrakterade familjehem samt jourhem <br />

Information mot <strong>HVB</strong> <br />

Information mot lärcentrum samt hälso- samt medicinsk vård <br />

Del 6 Vårdens genomförande <br />

Socialtjänstens förbindelse tillsammans med barnet alternativt den unge <br />

Den särskilda socialsekreterarens roll <br />

Relationens innebörd till barnet <br />

Socialsekreterarens förbindelse tillsammans barnet <br />

Genomförandeplan <br />

Syfte samt tillvägagångssätt <br />

Planen bör upprättas inom samband tillsammans placeringen <br />

Delaktighet inom planeringen <br />

Planen upprättas tillsammans tillsammans med den såsom ger vården <br />

Genomförandeplanens innehåll <br />

Särskilda insatser <br />

Insatser likt andra huvudmän besitter ansvar på grund av <br />

Umgänge tillsammans föräldrar samt andra närstående <br />

Socialtjänstens förbindelse tillsammans med barnet <br />

Uppföljning från genomförandeplanen <br />

Planering inför vårdens upphörande <br />

13

---

Innehåll<br />

Råd, stöd samt ytterligare hjälp mot föräldrar <br />

Stöd mot föräldrarna avlastar barnet <br />

Information samt delaktighet <br />

Stödet kunna artikel från olika stöt <br />

Exempel vid vilket föräldrar önskar <br />

Råd, stöd samt ytterligare hjälp mot hemmet <br />

Stora krav ställs vid familjehemmet <br />

Samarbetet mellan familjehem samt socialtjänst <br />

Vikten från för att tydliggöra ömsesidigt förväntningar <br />

Utbildning mot familjehem samt jourhem <br />

Socialstyrelsens ämne till grundutbildning <br />

Stöd samt handledning <br />

Kontinuerligt stöd <br />

Fortbildning samt handledning <br />

Erfarenhetsutbyte tillsammans med andra familjehem <br />

Dokumentation beneath placeringen <br />

Socialtjänstens dokumentationsskyldighet <br />

Dokumentation inom barnets personakt <br />

Dokumentation från konversation tillsammans med ungar <br />

Vägledning angående inspelade eller skrivna bevis från barnets bästa <br />

Video- samt bandinspelningar från diskussion tillsammans ungar <br />

Dokumentation inom familjehemsakten <br />

Rätt mot insyn inom familjehemsakten <br />

Regler angående gallring <br />

Del 7 Socialnämndens ansvar för att noga följa vården <br />

Uppföljningens avsikt samt innehåll <br />

En prioriterad övning <br />

Syfte <br />

Områden såsom ständigt bör följas upp <br />

Hälsa <br />

Utveckling samt socialt beteende <br />

14

---

Innehåll<br />

Skolgång <br />

Relationer mot anhöriga samt andra närstående <br />

Uppföljningen bör omfatta mottagning samt diskussion <br />

Regelbundna mottagning inom familjehem samt <strong>HVB</strong> <br />

Enskilda konversation tillsammans barnet alternativt den unge <br />

Samtal tillsammans med familjehemsföräldrarna <br />

Samtal tillsammans anställda vid <strong>HVB</strong> <br />

Samtal tillsammans med vårdnadshavarna <br />

Särskilt ifall långsiktig vård inom familjehem <br />

Behov från ytterligare insatser <br />

Handläggningen nära behov från ytterligare insatser <br />

Utredning <br />

Beslut <br />

Större förändringar inom en familjehem <br />

Ny alternativt kompletterad familjehemsutredning <br />

Separation mellan familjehemsföräldrar <br />

Övervägande från vården <br />

Ett övervägande existerar inget formellt beslut <br />

Om placeringen bör prövas inom sak <br />

Underlag på grund av nämndens övervägande <br />

Övervägandet bör även existera framtidsinriktat <br />

Överväga vårdnadsöverflyttning <br />

Förnyade överväganden varenda halvår <br />

Inget formellt beslut saknas <br />

Fortlöpande omprövning från vården <br />

Skyldighet för att ompröva vård i enlighet med 3 § LVU <br />

Utebliven omprövning <br />

Vad utredningen bör innehålla <br />

Handläggning från omprövningsärenden <br />

Risker samt missförhållanden <br />

Kännedom ifall missförhållanden inom nutid <br />

15

---

Innehåll<br />

Riskfaktorer samt riskmiljöer <br />

Erfarenheter ifrån Vanvårdsutredningen <br />

Risker inom dagens samhällsvård <br />

Förebygga samt uppmärksamma missförhållanden <br />

Åtgärder nära misstänkta alternativt konstaterade<br />

missförhållanden <br />

Vikten från för att äga rutiner <br />

Omedelbar skyddsbedömning samt analys <br />

Polisanmälan nära anklagelse ifall förbrytelse <br />

Familjehemsföräldrars ställning <br />

Information mot vårdnadshavaren <br />

Beslut angående förbud för att ta emot ungar inom sitt bostad <br />

Omplacering <br />

Omplacering existerar ett ingripande åtgärd <br />

Orsaker mot omplacering <br />

Den unges samt vårdnadshavarens rättigheter <br />

Omplacering nära vård i enlighet med stjärna <br />

Omplacering nära vård i enlighet med LVU <br />

En omplacering bör föregås från enstaka analys <br />

Utredningen bör existera förutsättningslös samt allsidig <br />

Noggranna förberedelser inför flyttningen <br />

Överflyttning från placeringsärende <br />

Bedömningskriterier nära överflyttning från ärenden <br />

Starkast anknytning <br />

Den enskildes önskemål <br />

Hjälpbehovets hållbarhet <br />

Överflyttning från ärenden såsom rör placerade små människor <br />

Vägledande principer på grund av vård utanför detta egna hemmet <br />

Placeringskommunens sammanhållna vårdansvar <br />

Barnets bästa <br />

Exempel vid situationer då enstaka överflyttning kan<br />

vara lämplig <br />

16

---

Innehåll<br />

Del 8 ämnen kring vårdens upphörande <br />

Begäran ifall för att vården bör upphöra <br />

Begäran ifall för att vård i enlighet med solen bör upphöra <br />

Begäran angående för att vård i enlighet med LVU bör upphöra <br />

Hemtagningsutredning <br />

Beslut angående vårdens upphörande <br />

Upphörande från vård i enlighet med solen <br />

Upphörande från vård i enlighet med LVU <br />

Vårdens upphörande inom miljöfallen <br />

Vårdens upphörande inom beteendefallen <br />

Flyttningsförbud <br />

Förbudet syftar mot för att tillgodose barnets bästa <br />

Socialnämnden är kapabel ansöka angående flyttningsförbud <br />

Tillfälligt flyttningsförbud <br />

Förutsättningar på grund av flyttningsförbud <br />

Flyttningsförbud existerar enstaka temporär åtgärd <br />

I avvaktan vid för att LVU-ansökan prövas <br />

Flyttningsförbud inom avvaktan vid vårdnadsöverflyttning <br />

Flyttningsförbud bör övervägas minimalt plats tredjeplats kalendermånad <br />

Planering inför vårdens upphörande <br />

Planera inom god tidsperiod samt tillsammans med struktur <br />

LVU inom hemmet <br />

Särskilt ifall successiv utslussning ifrån <strong>HVB</strong> <br />

Förstärkt vårdkedja inom den statliga ungdomsvården <br />

Socialnämndens ansvar efter avslutad vård <br />

Ansvarig samhälle efter avslutad vård <br />

Stöd samt hjälp efter avslutad vård <br />

Fortsatt förbindelse tillsammans med hemmet samt personligt stöd <br />

Hjälp tillsammans med bostad, studier alternativt sysselsättning <br />

Stöd mot vårdnadshavaren samt yngre små människor <br />

17

---

Innehåll<br />

Uppföljning inom samförstånd sedan vården upphört <br />

Ungdomar likt ej önskar ta emot hjälp <br />

Uppföljning oberoende från samtycke <br />

Bakgrund mot den nya bestämmelsen <br />

Restriktiv utvärdering <br />

Uppföljningens innehåll <br />

Möjlighet för att såsom myndig ta sektion från sin personakt <br />

Del 9 Övriga information A-Ö <br />

Barnbidrag <br />

Barnpension <br />

Folkbokföring <br />

God man <br />

God man i enlighet med föräldrabalken <br />

God man till ensamkommande små människor <br />

Offentligt biträde <br />

Ombud <br />

Part <br />

Pass <br />

Polishandräckning <br />

Sekretessprövning <br />

Sekretessbrytande bestämmelser inom OSL <br />

Studiehjälp <br />

Stödperson inom kontakten tillsammans socialtjänsten <br />

Underhållsbidrag samt underhållstöd <br />

Överförmyndaren <br />

Referenser <br />

Bilaga <br />

18

---

Läsanvisning<br />

Innehåll samt avgränsningar<br />

Denna handbok fokuserar vid dem fakta likt socialtjänsten ställs inför<br />

när unge samt unga behöver vård utanför detta egna hemmet.

Innehållet i<br />

handboken förutsätter för att socialtjänsten redan äger slutfört enstaka utredning<br />

av barnets behov från skydd alternativt stöd i enlighet med 11 kap. 1 samt 2 §§ solen och<br />

kommit fram mot för att barnet behöver placeras inom en familjehem alternativt <strong>HVB</strong>.<br />

För vägledning inom ämnen vilket gäller socialnämndens utredningsskyldighet<br />

inom den sociala barn- samt ungdomsvården hänvisas mot Socialstyrelsens<br />

allmänna råd (SOSFS ) angående handläggning samt inspelade eller skrivna bevis av<br />

ärenden likt rör unge samt unga, den tillhörande handboken samt formulär<br />

och stöddokument inom BBIC.<br />

Denna handbok existerar indelad inom nio delar samt existerar tänkt för att användas som<br />

en uppslagsbok.

inom arbetet tillsammans med för att disponera innehållet besitter strävan varit<br />

att därför långt möjligt följa socialnämndens ansvar på grund av olika information i<br />

tidsordning – ifrån förberedelser inför vård inom familjehem alternativt <strong>HVB</strong> till<br />

socialnämndens ansvar efter avslutad vård. Detta besitter dock ej varit möjligt<br />

fullt ut eftersom handboken även belyser flera andra ämnen.

Handbokens<br />

karaktär från uppslagsbok innebär för att den medvetet innehåller<br />

vissa upprepningar från text.<br />

För för att utföra detta enklare för att orientera sig inom texten innehåller handboken<br />

många hänvisningar mellan olika segment samt avsnitt liksom hänvisningar<br />

till andra handböcker samt annat ämne vilket publicerats från Socialstyrelsen.<br />

För för att tydliggöra regelverket återges dessutom bestämmelser inom lagar,<br />

förordningar samt föreskrifter inom särskilda rutor.

Handboken innehåller en<br />

detaljerad innehållsförteckning dock ej något sakregister. Den likt vill<br />

söka efter vissa mening inom texten ges ändå tillfälle mot detta eftersom handboken<br />

också existerar tillgänglig vid Socialstyrelsens hemsida (pdf).<br />

Denna handbok syftar ej mot för att ge svar vid problem att diskutera angående vilken vårdform<br />

– familjehem alternativt <strong>HVB</strong> – likt lämpar sig bäst till olika kategorier av<br />

barn samt unga alternativt vilket bostad, vilket bör väljas inom detta enskilda fallet.

Den<br />

innehåller därför ej några beskrivningar från specifika grupper från barn<br />

och unga alternativt metoder inom arbetet. Svar vid problem att diskutera finns även inom flera andra<br />

handböcker såsom tidigare publicerats från Socialstyrelsen, titta vidare under<br />

Referenser.<br />

19

---

Läsanvisning<br />

Handboken innehåller ej heller någon vägledning inom ämnen likt rör<br />

ekonomiska ersättningar mot familjehem alternativt upphandling från <strong>HVB</strong>.

I<br />

denna sektion hänvisas inom stället mot cirkulär samt publikationer ifrån Sveriges<br />

Kommuner samt Landsting (SKL).<br />

Förklaring från vissa begrepp<br />

Vad såsom sägs ifall ”familjehemsföräldrar” samt ”familjehem” gäller inom relevanta<br />

delar även jourhemsföräldrar samt jourhem.<br />

I Socialstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd (SOSFS ) om<br />

socialnämndens ansvar till små människor samt unga inom familjehem, jourhem eller<br />

hem till vård alternativt boende avses tillsammans med begreppet ”unga” personer såsom har<br />

fyllt 18 dock ej 21 kalenderår.

inom denna handbok används ofta begreppet ”barn<br />

och unga” vilket en samlingsbegrepp på grund av åldersgruppen kalenderår. från språkmässiga<br />

skäl talas ibland enbart ifall ”barnet” även ifall texten även kan<br />

gälla ungdomar liksom fyllt 18 tid. då begreppet ”ung person” används menas<br />

en individ likt tillhör åldersgruppen år.<br />

I texten används begreppet ”socialnämnd” på grund av för att märka detta ansvar<br />

som åvilar socialnämnden samt då beslut ej kunna delegeras mot tjänstemän.<br />

Begreppet ”socialtjänst” syftar inom huvudsak vid detta jobb likt tjänstemännen<br />

utför vid delegation från nämnden.<br />

Begreppet ”samhällsvård” omfattar placeringar från små människor samt unga i<br />

jourhem, familjehem samt bostad till vård alternativt boende (<strong>HVB</strong>).

Denna verksamhet<br />

svarar mot vad liksom inom den officiella statistiken ovan socialtjänstens<br />

insatser på grund av unge samt unga, inom registerstudier samt viss ytterligare undersökning kalllas<br />

”heldygnsvård”.<br />

I begreppet ”hem till vård alternativt boende” ingår även dem särskilda ungdomshem<br />

som Statens institutionsstyrelse ansvarar till angående inget annat sägs.<br />

20

---

Läsanvisning<br />

Förkortningar<br />

ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis<br />

BBIC Barns behov inom centrum<br />

Bet.

Betänkande<br />

BO Barnombudsmannen<br />

BrB Brottsbalken<br />

BUP Barn- samt ungdomspsykiatri<br />

BVC Barnavårdscentral<br />

HFD Högsta förvaltningsdomstolen<br />

HSL Hälso- samt sjukvårdslagen<br />

JO Justitieombudsmannen<br />

LSS Lagen ifall stöd samt service mot vissa funktionshindrade<br />

LOU Lagen angående offentlig upphandling<br />

LU Lagutskottet<br />

LVU Lagen tillsammans särskilda bestämmelser ifall vård från unga<br />

MTFC Multidimensional Treatment Foster Care<br />

MVG motarbeta våld samt gäng<br />

MultifunC Multifunktionell behandling vid institution samt inom närmiljö<br />

OSL Offentlighets- samt sekretesslagen<br />

PDL Patientdatalagen<br />

PSL Patientsäkerhetslagen<br />

Prop.

Proposition<br />

RÅ Regeringsrättens årsbok<br />

SFB Socialförsäkringsbalken<br />

SFS Svensk författningssamling<br />

SKL Sveriges Kommuner samt Landsting<br />

FB Föräldrabalken<br />

FL Förvaltningslagen<br />

SiS Statens institutionsstyrelse<br />

SoF Socialtjänstförordningen<br />

SoL Socialtjänstlagen<br />

SOSFS Socialstyrelsens författningssamling<br />

SOU Statens offentliga utredningar<br />

SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten<br />

21

---

Läsanvisning<br />

Aktuella lagar samt förordningar<br />

Folkbokföringslagen ()<br />

Förordningen () ifall underhållsstöd<br />

Förordningen () angående belastningsregister<br />

Förordningen () angående misstankeregister<br />

Förvaltningslagen ()<br />

Föräldrabalken ()<br />

Hälso- samt lagar om sjukvård ()<br />

Lagen () angående verkställighet från sluten ungdomsvård<br />

Lagen () ifall stöd samt service mot vissa funktionshindrade<br />

Lagen () tillsammans särskilda bestämmelser angående vård från unga<br />

Lagen () ifall belastningsregister<br />

Lagen () ifall misstankeregister<br />

Lagen () ifall god man på grund av ensamkommande barn<br />

Lagen () angående registerkontroll från anställda nära liknande bostad till vård eller<br />

boende likt tar emot barn<br />

Offentlighets- samt sekretesslagen ()<br />

Patientdatalagen ()<br />

Patientsäkerhetslagen ()<br />

Passlagen ()<br />

Polislagen ()<br />

Skollagen ()<br />

Socialförsäkringsbalken ()<br />

Socialtjänstlagen ()<br />

Socialtjänstförordningen ()<br />

Studiestödsförordningen ()<br />

Studiestödslagen ()<br />

Tandvårdslagen ()<br />

Utlänningslagen ()<br />

22

---

Del 1<br />

Allmänna utgångspunkter<br />

23

---

Samhällsvårdens olika former<br />

Barn samt unga såsom behöver vård utanför detta egna hemmet kunna efter beslut<br />

av socialnämnden tas emot inom familjehem, jourhem alternativt bostad på grund av vård<br />

eller boende (<strong>HVB</strong>).

Socialnämnden kunna genom enstaka således kallad privatplacering<br />

även medverka mot för att en små människor får bo stadigvarande hos ett annan<br />

familj, utan för att detta existerar fråga angående ett placering inom familjehem.<br />

Familjehem<br />

Med familjehem avses, i enlighet med 3 kap. 2 § SoF, en enskilt bostad likt vid uppdrag<br />

av socialnämnden tar emot ungar till stadigvarande vård samt fostran<br />

eller vuxna till vård samt omvårdnad samt vars aktivitet ej bedrivs yrkesmässigt.<br />

Med yrkesmässigt bedriven aktivitet avses för att den bedrivs<br />

kontinuerligt inom förvärvssyfte.<br />

Ett familjehem förmå antingen existera en bostad inom barnets nätverk, en således kalllat<br />

nätverkshem, alternativt en bostad var familjehemsföräldrarna ej besitter någon<br />

tidigare relation mot barnet.<br />

Insatsen familjehem förekommer även inom lagstiftningen ifall stöd och<br />

service mot vissa funktionshindrade (9 § 8 LSS).

Familjehem i enlighet med LSS<br />

är ett bidrag liksom kunna komma ifråga till små människor samt ungdomar tillsammans svåra<br />

funktionshinder såsom trots stödinsatser ej förmå bo kvar inom föräldrahemmet.<br />

Placering inom familjehem i enlighet med LSS förmå även aktualiseras angående barnet eller<br />

den unga behöver vandra inom skolan vid ytterligare ort samt därför ej förmå bo hos sina<br />

föräldrar.

1 Insatsen existerar enbart enstaka frivillig boendeform samt ges ej till att<br />

skydda barnet alternativt kompensera på grund av bristande föräldraförmåga. titta vidare<br />

Socialstyrelsens handbok angående stöd mot små människor samt unga tillsammans med funktionsnedsättning.<br />

2<br />

Jourhem<br />

Med jourhem avses, i enlighet med 6 kap.

6 § tredjeplats stycket solen, en enskilt hem<br />

som nära upprepade tillfällen tar emot små människor till något som är kortvarigt eller inte permanent vård samt fostran.<br />

För dessa bostad finns särskilda regler. Enskilda bostad inom barnets nätverk, som<br />

tar emot en samt identisk ungar på grund av enstaka alternativt flera mindre perioder, omfattas<br />

inte från jourhemsbestämmelserna.

(Se vidare kapitlet Placering inom jourhem<br />

i sektion 3).<br />

1 Prop. / s. 80<br />

2 Socialstyrelsen (f) s. 64<br />

25

---

1<br />

Samhällsvårdens olika former<br />

Hem till vård alternativt boende (<strong>HVB</strong>)<br />

Med bostad på grund av vård alternativt boende avses, i enlighet med 3 kap.

1 § SoF, en bostad inom<br />

socialtjänsten såsom tar emot enskilda till vård alternativt behandling inom förening<br />

med en boende. ifall en sådant bostad drivs från en bolag, ett förening, en<br />

samfällighet, ett stiftelse alternativt enstaka enskild individ behövs dessutom för att verksamheten<br />

bedrivs yrkesmässigt.<br />

För vård från unga liksom vid bas från eget beteende i enlighet med 3 § LVU behöver<br />

stå beneath särskilt exakt tillsyn bör detta finnas särskilda ungdomshem<br />

(12 § inledande stycket LVU).

nödvändigheten från liknande bostad bör tillgodoses av<br />

staten. Definitionsmässigt existerar även dem särskilda ungdomshemmen <strong>HVB</strong>. 3<br />

3 Prop. / s. 51<br />

26

---

Samhällsvården inom siffror<br />

Årsstatistik<br />

Den officiella statistiken ovan socialtjänstens insatser till små människor samt unga<br />

innehåller enstaka massiv mängd fakta ifall små människor samt unga vilket får därför kallad<br />

heldygnsvård i enlighet med stjärna alternativt LVU.

4 Statistik ovan denna verksamhet<br />

redovisas inom enstaka årlig redovisning ifrån Socialstyrelsen. 5 inom den officiella årsstatistiken<br />

används fyra olika mått:<br />

• Nytillkomna ungar samt unga (ej heldygnsinsats beneath dem föregående<br />

fem åren)<br />

• ungar samt unga på grund av vilka insatser påbörjades beneath året<br />

• små människor samt unga tillsammans pågående bidrag den 1 november<br />

• ungar samt unga liksom erhållit bidrag någon gång beneath året<br />

Enligt kommunernas framställning fick cirka 26 unge samt unga <br />

år heldygnsinsatser någon gång beneath tid Den 1 november samma<br />

år ägde cirka 18 ungar samt unga ett heldygnsinsats samt beneath året påbörjades<br />

sådana insatser till 11 ungar samt unga.

från dessa fanns ungefär<br />

8 nytillkomna (se definition ovan). 84 andel från dessa nytillkomna<br />

fick vård i enlighet med solen vilket inledande bidrag, 15 andel blev omedelbart omhändertagna<br />

enligt LVU samt numeriskt värde andel fick vård i enlighet med LVU.<br />

Placeringsform, kön samt ålder<br />

Familjehem existerar den inom särklass vanligaste placeringsformen.

Bland barn<br />

och unga tillsammans med bidrag den 1 november plats 67 andel placerade i<br />

familjehem samt inom åldersgruppen tid nära 90 andel. 6<br />

Fler pojkar än flickor berördes från någon typ från heldygnsinsats under<br />

, oavsett redovisningsmått. Knappt 60 andel fanns pojkar samt drygt<br />

40 andel flickor. Pojkarna fanns inom något högre utsträckning än flickorna<br />

placerade inom <strong>HVB</strong> jämfört tillsammans inom familjehem.<br />

Åldersgruppen tid dominerade oavsett redovisningsmått.

Bland<br />

nytillkomna unge samt unga (exklusive omedelbara LVU) fanns åldersgruppens<br />

andel nära 60 procent.<br />

4 Begreppet dygnet runt vård, liksom används inom den officiella statistiken samt inom registerstudier, existerar liktydigt<br />

med samhällsvård.<br />

5 Socialstyrelsen (d)<br />

6 tillsammans med familjehem avses denna plats även jourhem.<br />

27

---

1 Samhällsvården inom siffror<br />

Utvecklingen beneath ett tioårsperiod<br />

I detta nästa redovisas inom korthet hur samhällsvården äger förändrats under<br />

perioden tillsammans med avseende vid antal unge samt unga inom olika åldersgrupper,<br />

placeringsformer samt placeringstider.

Redovisningen bygger i<br />

huvudsak vid data såsom avser den 1 november respektive år.<br />

• Heldygnsinsatserna till små människor samt unga besitter ökat kraftigt beneath perioden.<br />

Ökningen från påbörjade heldygnsinsatser sett mot andelen barn<br />

och unga inom åldersgruppen inom befolkningen (relativt års värde) var<br />

80 andel mellan år samt Ökningen dem senaste åren<br />

anses mot största delen förklaras från ensamkommande asylsökande<br />

barn.

7<br />

• Åldersgruppen kalenderår besitter dominerat beneath inom stort sett all perioden<br />

och äger även ökat kraftigt beneath senare kalenderår. från samtliga unge och<br />

unga vilket plats placerade på grund av vård i enlighet med solen alternativt LVU den 1 november<br />

tillhörde nästan hälften denna åldersgrupp jämfört tillsammans 11<br />

procent kalenderår <strong>HVB</strong> (ej SiS-hem) existerar den placeringsform likt står<br />

för den största andelen från ökningen.<br />

• detta äger blivit allt vanligare för att unge samt unga placeras inom jourhem och<br />

nätverkshem.

Andelen små människor samt unga liksom den 1 november fanns placerade<br />

i jourhem ökade beneath perioden ifrån ca fyra mot ca 20 procent.<br />

När detta gäller familjehemsplacerade ungar samt unga besitter detta även blivit<br />

vanligare för att dem placeras inom sålunda kallade nätverkshem. beneath perioden<br />

ökade denna andel ifrån ca nio mot ca 15 procent.<br />

• Antalet privata <strong>HVB</strong> besitter ökat kraftigt beneath dem senaste decennierna.<br />

Av dem ca 5 små människor samt unga såsom fanns <strong>HVB</strong>-placerade den 1 november<br />

plats ungefär hälften placerade inom <strong>HVB</strong> vilket drivs inom enskild<br />

regi.<br />

• dem genomsnittliga placeringstiderna (beräknade liksom medianvärden)<br />

har genomgående blivit mindre beneath perioden.

Förändringen<br />

är störst inom familjehemsvården var placeringstiden minskade från<br />

drygt nio månader kalenderår mot drygt sex månader på grund av jourhem<br />

minskade placeringstiden ifrån 50 mot 44 dagar beneath identisk period.<br />

De statliga ungdomshemmen besitter inom allmänhet betydligt mindre placeringstider<br />

än andra <strong>HVB</strong>-verksamheter.

Den genomsnittliga placeringstiden<br />

minskade obetydligt nära dessa, medan placeringstiden för<br />

övriga <strong>HVB</strong> minskade ifrån 86 dagar tid mot 67 dagar tid <br />

7 ingen kategori inom statistiken. Slutsatsen bygger vid andelen små människor tillsammans med ytterligare vårdnadshavare än<br />

föräldrar alternativt okänd vårdnadshavare.<br />

28

---

Samhällsvården inom siffror<br />

1<br />

• Andelen långvariga placeringar inom <strong>HVB</strong> äger minskat.

identisk trend<br />

gäller på grund av placeringarna inom familjehem samt jourhem. 20 andel från placeringarna<br />

i <strong>HVB</strong> ägde tid pågått mer än en tid jämfört tillsammans med cirka<br />

13 andel tid 8<br />

• Drygt 15 andel från varenda avslutade familjehemsplaceringar beneath år<br />

ägde pågått mer än fem kalenderår.

till kalenderår plats motsvarande andel<br />

ungefär nio andel. 12 andel från samtliga jourhemsplaceringar hade<br />

pågått mer än sex månader tid jämfört tillsammans drygt 10 procent<br />

år <br />

• Antalet vårdnadsöverflyttningar mot familjehemsföräldrar äger ökat<br />

kraftigt beneath perioden, dock detta rör sig likväl angående en litet antal.

År<br />

gjordes vårdnadsöverflyttningar mot familjehemsföräldrar<br />

jämfört tillsammans med 92 kalenderår beneath identisk period minskade antalet barn<br />

och unga såsom adopterades från sina familjehemsföräldrar ifrån 42 år<br />

mot 22 tid <br />

8 Den faktiska vårdtiden till avslutade placeringar besitter använts likt mått.<br />

29

---

Samhällsvården ur olika perspektiv<br />

Några tendenser inom utvecklingen<br />

Trots officiella ambitioner äger antalet ungdomar såsom placeras inom familjehem<br />

och <strong>HVB</strong> ökat beneath dem senaste decennierna.

beneath identisk period har<br />

även dem öppna samt förebyggande insatserna ökat. detta finns således inget<br />

tydligt samband mellan ökade satsningar vid öppenvård samt minskat antal<br />

placeringar.<br />

En ytterligare klar trend existerar den kraftiga privatisering vilket <strong>HVB</strong>-vården<br />

genomgått. Bland dem nya former från vård likt uppstått inom privatiseringens<br />

spår finns mellanformer från institutionsvård samt familjehemsvård.

En<br />

mindre sektion från dessa existerar tidigare familjehem liksom övergått mot för att bli privata<br />

<strong>HVB</strong>. Delar från familjehemsvården äger professionaliserats. Behandling<br />

för ungdomar tillsammans med beteendeproblem utförs alltmer inom familjehemmets<br />

ram. detta äger även vuxit fram en stort antal sålunda kallade konsulentstödda<br />

familjehem.

9<br />

Begränsad undersökning ifall samhällsvården<br />

Det finns begränsad undersökning ifall samhällsvården samt dess utfall. De<br />

svenska studierna består framförallt från en antal registerstudier samt några<br />

kvalitativa studier tillsammans med relativt små undersökningsgrupper. Forskningen<br />

har trots sin begränsade omfattning haft enstaka relativt massiv inflytande vid såväl<br />

lagstiftning likt erfarenhet.

Nedanstående orientering angående senare tids, framförallt<br />

svenska, studier samt andra undersökningar utför ej krav vid att<br />

vara uttömmande.<br />

Tilläggas förmå för att Statens institutionsstyrelse (SiS) bedriver enstaka omfattande<br />

forskning främst angående den egna verksamheten. Syftet tillsammans med forskningsprojekten<br />

är för att förbättra vården, höja kompetensen hos personalen<br />

och testa nya metoder.

10<br />

Hur detta går på grund av placerade ungar inom vuxenlivet<br />

Under talet påbörjades ett longitudinell lärande, var enstaka samling barn<br />

som fanns placerade vid en barnhem inom malm besitter följts upp inom sju omgångar<br />

under 25 års tidsperiod. Den senaste uppföljningen handlar ifall dem numera vuxna<br />

9 Sallnäs M ()<br />

10 SiS rapporter ges ut inom publikationsserien Institutionsvård inom fokus<br />

30

---

Samhällsvården ur olika perspektiv<br />

1<br />

personernas tillbakablick vid sina erfarenheter.

Förklaringen mot hur det<br />

gått till barnen inom vuxenlivet existerar, i enlighet med den sammanfattande rapporten,<br />

fråga angående enstaka interaktion mellan individ, släkt samt omvärld. en professionellt<br />

rättesnöre är kapabel därför artikel för att stärka utsatta barns individuella<br />

förmåga samt samtidigt bevaka för att barnen besitter enstaka familjetillhörighet som<br />

består inom myndig ålder.

detta existerar även angeläget för att barnen får passage till<br />

samhälleliga stödsystem. 11<br />

Placerade barns skolresultat samt hälsa<br />

I olika registerstudier besitter visats för att ungar såsom växer upp inom familjehem lämnar<br />

grundskolan tillsammans med sämre bedömning än andra små människor tillsammans identisk kognitiva<br />

förmåga samt för att dem tidigare placerade barnen besitter lägre utbildningsnivå<br />

som vuxna.

Studierna visar även för att dessa ungar besitter överrisker på grund av framtida<br />

hälsoproblem samt sociala bekymmer, inom form eller gestalt från självmordsförsök, allvarlig<br />

psykisk ohälsa, narkotika- samt alkoholmissbruk, seriös kriminalitet,<br />

tonårsföräldraskap samt socialbidragsberoende. 12 detta äger demonstrerat sig att<br />

”skolmisslyckanden” existerar enstaka nyckelfaktor till för att förstå deras ogynnsamma<br />

utveckling.

Omvänt besitter frånvaron från ”skolmisslyckanden” demonstrerat sig vara<br />

den starkast skyddande faktorn mot enstaka ogynnsam tillväxt. 13<br />

Inom ramen till arbetet tillsammans vägledningen angående placerade barns hälsa<br />

och träning, likt nämns inom förordet, äger ett ordnad kartläggning genomförts<br />

om interventioner på grund av för att tillgodose placerade barns samt ungas<br />

behov från hälso- samt medicinsk hjälp samt ett operativ skolgång.

detta går inte<br />

att dra några säkra slutsatser angående specifika interventioners effekter är kapabel generaliseras<br />

till svenska förhållanden, eftersom flertalet studier äger genomförts<br />

i andra länder. Dock indikerar kartläggningen för att detta finns metoder<br />

att hjälpa placerade unge för att lyckas förbättrad inom skolan.

detta gäller exempelvis<br />

samordning från insatser samt tillgångar samt individuella kartläggningar av<br />

barnets förutsättningar samt förmågor. modell vid hur placerade små människor kan<br />

få ingång mot hälso- samt medicinsk vård existerar kroppslig samt psykisk hälsoutredning,<br />

bedömning samt behandling, kontinuerlig uppföljning från barnets hälsotillstånd<br />

och koordinering från hälso- samt sjukvårdsinsatser.

14<br />

11 Andersson G ()<br />

12 Socialstyrelsen (a) Vinnerljung B s. ff.<br />

13 Vinnerljung B () s. 51<br />

14 Socialstyrelsen samt Skolverket ()<br />

31

---

1 Samhällsvården ur olika perspektiv<br />

Betydelsen från förbindelse tillsammans med hemmiljön<br />

Forskningens inverkan vid nuvarande lagstiftning<br />

I ett överblick ovan svensk undersökning konstateras för att en mer problematiserande<br />

förhållningssätt mot fosterbarnsvård kunna iakttas ifrån samt med<br />

talet.

15 beneath talet startades flera studier inom detta därför kallade<br />

Barn inom kris-projektet. Barns behov från fortsatt förbindelse tillsammans med sina föräldrar<br />

för deras identitetsutveckling betonades liksom deras behov från för att bearbeta<br />

separationen ifrån föräldrarna. Projektet uppmärksammade även det<br />

svaga stöd liksom gavs mot biologiska föräldrar efter en omhändertagande.<br />

16 Forskningsresultaten ägde visst effekt vid lagstiftningen under<br />

talet, vilket gäller betoning vid frivillighet, att vara nära något samt för att eftersträva<br />

återförening mellan små människor samt föräldrar.<br />

Effekter från föräldrakontakt<br />

Det finns ingen trygg forskningsbaserad insikt ifall hur föräldrakontakt<br />

påverkar dem placerade barnens tillväxt samt psykiska välbefinnande.<br />

En amerikansk longitudinell forskning 17 från små människor såsom vuxit upp inom familjehem<br />

har refererats inom flera olika kontext.

Denna lärande visar för att de<br />

barn vilket äger resurs mot samt förmå anknyta mot såväl ursprungsfamiljen som<br />

familjehemmet upplever högre grad från stabilitet samt säkerhet, äger färre<br />

känslomässiga- samt beteendeproblem samt förbättrad anpassning. Denna<br />

forskning äger vid senare tidsperiod ifrågasatts. detta finns emellertid forskningsstöd<br />

för för att föräldrakontakt beneath placeringen leder mot minskad fara för<br />

sammanbrott, dvs.

oplanerade avslut från vården. 18<br />

Ungdomar önskar ofta mer förbindelse tillsammans föräldrar samt syskon<br />

En svensk lärande, var knappt samhällsvårdade ungdomars ögonkontakt på<br />

kontakten tillsammans sin ursprungsfamilj äger undersökts, visar för att mer än hälften<br />

av ungdomarna ej fanns tillfreds tillsammans med kontakten. enstaka större team med<br />

regelbunden förbindelse ville träffa sina föräldrar oftare, medan ett grupp<br />

med avbruten förbindelse ej ville äga någon förbindelse.

Bland dem vilket varit<br />

länge inom familjehemsvård utkristalliserades ett lag angående cirka enstaka fjärdedel<br />

som vare sig ägde förbindelse alternativt ville bo tillsammans föräldrarna samt likt värderade<br />

familjehemmet högt.<br />

15 Vinnerljung B ()<br />

16 inom enstaka undersökning inom ramen till unge inom kris-projektet () visade detta sig för att ca 40 andel från föräldrarna<br />

hade fått ett nedgången livssituation numeriskt värde kalenderår efter placeringen.<br />

17 Fanshel D & Shinn E ()<br />

18 Lundström T & Sallnäs M () s.

3<br />

32

---

Samhällsvården ur olika perspektiv<br />

1<br />

Drygt hälften ägde förbindelse tillsammans med sina bror/syster. Ungdomarnas önskan om<br />

syskonkontakt plats entydig vid en sätt vilket skilde sig ifrån hur dem såg på<br />

kontakten tillsammans med föräldrarna. 19<br />

Behandling på grund av unga tillsammans beteendeproblem<br />

Annan undersökning behandlar nyare former från familjehemsvård till ungdomar<br />

med beteendeproblem, vilket en alternativ mot institutionsvård.

Den<br />

särskilda behandlingsmodellen, MTFC (Multidimensional Treatment<br />

Foster Care), innebär ett begränsad tids familjehemsvård. beneath denna<br />

tid pågår en sidled behandlingsarbete tillsammans den unges släkt till att<br />

förbereda återgången mot hemmet. Modellen existerar utvärderad inom landet och<br />

har bedömts existera lovande.

20<br />

En uppmärksammad internationell forskningsöversikt angående institutionsbehandling<br />

av ungdomar äger bidragit tillsammans med förståelse ifall vad likt utmärker<br />

effektiv institutionsvård. från översikten framgår för att ungdomar tillsammans måttliga<br />

beteendeproblem löper massiv fara för att erhålla ökade bekymmer ifall dem placeras<br />

tillsammans tillsammans andra ungdomar tillsammans med allvarliga beteendeproblem.<br />

Institutionsvård bör existera förbehållen ungdomar tillsammans med en beteende likt gör<br />

det nödvändigt tillsammans med fysiska begränsningar.

detta existerar viktigt för att ungdomens<br />

problembild samt närmiljö existerar noga utredd. Stora krav ställs vid institutionen,<br />

att detta finns tillräckligt tillsammans anställda likt existerar överens angående hur behandlingen<br />

ska bedrivas samt hur ungdomens beteende bör bemötas. detta är<br />

bland annat viktigt för att avdelningen förmår förhindra sammanbrott.

Flera<br />

metoder bör, i enlighet med rapporten, användas samt behandlingen måste omfatta<br />

ungdomens hemmiljö, utbildning samt eftervård. 21<br />

Ovan nämnda kunskapsöversikt äger legat mot bas till ett behandlingsmodell,<br />

MultifunC (Multifunktionell behandling vid institution samt inom närmiljö),<br />

som prövas inom numeriskt värde särskilda ungdomshem inom land samt flera<br />

institutioner inom Norge.

Modellen bygger vid för att kartläggning, behandling<br />

och eftervård existerar ett integrerad totalitet. från den totala behandlingstiden om<br />

cirka en tid befinner sig den unge vid avdelningen drygt en halvår och<br />

resterande tidsperiod inom sin hemmiljö. 22<br />

När detta gäller andra metoder liksom förekommer inom <strong>HVB</strong> samt såsom har<br />

stöd inom undersökning hänvisas mot Metodguiden via Socialstyrelsens hemsida.

23<br />

19 Lundström T & Sallnäs M () s. 52 ff.<br />

20 Kyhle Westermark P ()<br />

21 Andreassen T ()<br />

22 <br />

23 <br />

33

---

1 Samhällsvården ur olika perspektiv<br />

Studier från familjehemmet<br />

Lämpliga bostad ur en historiskt perspektiv<br />

I enstaka aktuell avhandling beskrivs likheter samt förändringar inom synen vid vad<br />

som beneath talet ansetts artikel en lämpligt fosterhem.

likt ett följd<br />

av för att unge placeras från andra orsaker samt för att samhällets ögonkontakt vid barndom<br />

och föräldraskap besitter förändrats ställs idag andra krav vid fosterhemmet.<br />

Fokus äger bland annat flyttats ifrån detta konkreta mot detta abstrakta då det<br />

gäller fosterhemmets lämplighet, ifrån för att fästa vikt nära renlighet, mat<br />

och materiella förhållanden inom hemmet mot för att fästa vikt nära atmosfär och<br />

hemkänsla.

Fokus besitter vidare flyttats ifrån nödvändigheten från för att fosterföräldrarna<br />

lär barnen för att jobba mot nödvändigheten från för att stödja deras kurs samt låta<br />

dem erhålla ett stimulerande ledighet. vid motsvarande sätt besitter fokus flyttats från<br />

barnens fysiska välbefinnande mot deras psykiska välmående samt relationer.

Kontinuitet<br />

och stabilitet inom barnens relationer samt tillvaro besitter dock uppfattats som<br />

betydelsefullt beneath kurera den studerade perioden. 24<br />

Familjehemmet samt dem biologiska barnen<br />

Medan dem ovan presenterade studierna besitter haft fokus vid fosterbarnen har<br />

i ett ytterligare avhandling frågan ställts angående vilket såsom sker då enstaka ”vanlig<br />

familj” blir enstaka ”särskild familj” samt vilka motiv dem vuxna besitter på grund av för att bli<br />

fosterföräldrar.

Fosterföräldrarna inom studien utmärktes från för att dem önskar dela<br />

med sig från sina tillgångar, äger god föräldraförmåga, äger en stort intresse<br />

för ungar, erbjuder ett ”barnvänlig” miljö samt äger enstaka vilja för att uträtta något<br />

som är kapabel bli mot nytta till andra människor. 25<br />

I ett senare lärande äger biologiska barns äventyr från för att existera barn<br />

i en bostad var dem vuxna tar grabb angående fosterbarn stått inom fokus.

Dessa barn<br />

uppmärksammas sällan från socialtjänsten likt delaktiga inom uppdraget. Det<br />

hänvisas inom rapporten mot undersökning liksom demonstrerat för att situationen på grund av fosterföräldrars<br />

egna ungar betyder många till utfallet från placeringen. Konflikter<br />

mellan egna ungar samt fosterbarn existerar ett vanlig orsak mot för att placeringen<br />

avbryts inom förtid.

ett majoritet från barnen likt intervjuades ägde positiva<br />

erfarenheter, dock detta fanns även beskrivningar från för att vardagen tillsammans fostersyskon<br />

blev massiv samt konfliktfylld. 26<br />

24 geolog A-S ()<br />

25 ökar inom (); ökar inom ()<br />

26 ökar inom & Nordenfors M ()<br />

34

---

Samhällsvården ur olika perspektiv<br />

1<br />

Studier angående sammanbrott samt återplacering<br />

Sammanbrott, dvs.

oplanerade avslut från ett placering, existerar en vanligt utfallsmått<br />

vid bedömning från placeringar. Både svensk samt internationell<br />

forskning visar för att risken på grund av sammanbrott ökar ifall placeringen rör ungdomar<br />

med beteendeproblem samt särskilt massiv existerar risken på grund av dem liksom placeras<br />

i familjehem. för att barnet tidigare flyttat inom samhällsvården har<br />

visat sig artikel ett riskfaktor till sammanbrott.

27 då detta gäller risker för<br />

sammanbrott inom släktinghem finns ingen entydig foto inom forskningen. 28<br />

Av ett nyligen publicerad undersökning framgår för att sammanbrott förekommer<br />

i relativt upphöjd utsträckning även bland långvarigt placerade unge samt inom viss<br />

mån bland yngre familjehemsplacerade unge. tillsammans med långvarigt placerade<br />

barn avses inom studien unge, liksom bodde inom familjehem då dem plats 12 tid, och<br />

som då ägde bott var inom mer än fyra tid.

tillsammans med yngre unge avses unge inom åldrarna<br />

tid liksom ägde bott inom familjehem minimalt tre månader. Bland de<br />

långvarigt placerade barnen slutade 24 andel från placeringarna tillsammans med tydliga<br />

sammanbrott jämfört 13 andel bland dem yngre barnen. 29<br />

Återplacering inom familjehem alternativt <strong>HVB</strong> sedan vården besitter upphört är<br />

vanligt förekommande.

inom enstaka registerstudie visade detta sig för att plats tredje<br />

placering vilket upphört ledde mot återplacering. Vanligast plats detta inom fråga<br />

om yngre tonåringar, var 40 andel återplacerades inom ett tvåårsperiod.<br />

Analysen visade även för att korta vårdperioder äger en klart samband med<br />

frekventa återplaceringar. 30<br />

Placerade barns ingång mot välfärdsresurser<br />

Ungdomar inom <strong>HVB</strong> samt familjehem tillfrågades inom enstaka undersökning ifall sina levnadsförhållanden<br />

ur en välfärdsperspektiv.

Resultaten visade för att barnen i<br />

<strong>HVB</strong> ägde sämre ingång mot materiella tillgångar än jämnåriga vilket bodde<br />

med sin släkt, dock även inom relation mot ungdomar liksom plats placerade i<br />

familjehem.<br />

För ungdomar inom såväl <strong>HVB</strong> vilket inom familjehem existerar avvikelsen inom relation<br />

till ”hemmaboende” påtaglig vad gäller psykosomatiska besvär, men<br />

däremot ej lika klar till familjehemsplacerade ungdomar då detta gäller<br />

resurser inom struktur från mentalt välbefinnande.

Även inom fråga angående socialt<br />

stöd existerar avståndet mot jämförelsegruppen störst till ungdomar inom <strong>HVB</strong>, men<br />

också till unga inom familjehem finns vissa skillnader. Ungdomar inom <strong>HVB</strong> har<br />

färre kontakter utanför vårdmiljön samt existerar mer involverade inom skolsocial<br />

27 Vinnerljung B ()<br />

28 FoU Västernorrland () s.

12<br />

29 Socialstyrelsen (h)<br />

30 Vinnerljung B ()<br />

35

---

1 Samhällsvården ur olika perspektiv<br />

problematik liksom mobbning samt skolk än ”hemmaboende” unga. dem får<br />

inte heller hjälp tillsammans med läxor inom identisk utsträckning likt unga vilket bor tillsammans<br />

med sina föräldrar. 31<br />

Utslussning samt eftervård<br />

I utländsk undersökning talas angående ”leaving care-studier” då detta gäller studier<br />

som rör samhällets insatser då ungdomar lämnar vården samt bör etablera<br />

sig inom vuxenlivet vid personlig grabb.

Kunskapen ifall dem således kallade leaving careprogrammens<br />

effekter existerar begränsad. 32 God ”leaving care” anses kännetecknas<br />

av för att den existerar flerdimensionell. Centrala element är: ekonomiskt<br />

stöd, hjälp tillsammans boende, stöd på grund av utbildning/arbete samt praktiskt och<br />

emotionellt stöd. ytterligare undersökning visar för att inriktade schema, där<br />

ungdomen tilldelas ett ”key worker” besitter bäst förutsättningar för att tillvarata<br />

de funktioner likt behövs.

33<br />

I land finns inga etablerade schema till ungdomar vilket lämnar samhällsvården<br />

och området äger ej heller fått många uppmärksamhet. En<br />

slutsats liksom dras inom enstaka svensk intervjustudie tillsammans unga liksom lämnat samhällsvården<br />

är, för att barn- samt ungdomsvårdens ansvar behöver sträckas ut<br />

i period, struktureras, tydliggöras samt anpassas efter dem förändrade förutsättningarna<br />

som den förlängda ungdomstiden innebär på grund av den denna plats sårbara<br />

gruppen från unga.

34<br />

Tilläggas är kapabel för att modeller såsom MultifunC samt MTFC, såsom tidigare<br />

nämnts, bygger vid tanken ifall enstaka sammanhållen vårdkedja såsom inkluderar<br />

eftervård.<br />

De placerade barnens röster<br />

Det finns ett trend för att barns uppfattningar samt perspektiv inom allt högre<br />

grad finns tillsammans med inom forskningen, dock även inom den statliga tillsynen samt i<br />

lokala uppföljningar.<br />

Socialstyrelsens diskussion tillsammans unge samt unga<br />

Socialstyrelsens inspektörer samtalar tillsammans med en stort antal unge samt unga i<br />

<strong>HVB</strong> inom samband tillsammans den lagstadgade tillsynen från <strong>HVB</strong>.

35 beneath genomfördes<br />

samtal tillsammans 2 unge samt unga. numeriskt värde tredjedelar från samtalen<br />

31 Sallnäs, M (), s. 18 f; Lagerlöf H () s. ff.<br />

32 Lundström T () s. 14<br />

33 Lundström T ()<br />

34 ökar inom & Sjöblom Y () s. 24 ff; ökar inom (red ) s ff.<br />

35 i enlighet med 3 kap.

19 § SoF bör inspektioner nära <strong>HVB</strong> göras minimalt numeriskt värde gånger per tid samt den som<br />

genomför enstaka inspektion bör samtala tillsammans med dem ungar samt unga vilket samtycker mot det.<br />

36

---

Samhällsvården ur olika perspektiv<br />

1<br />

har genomförts nära dem föranmälda tillsynsbesöken. detta finns ingen systematisk<br />

sammanställning från vilket barnen framför nära dessa diskussion, endast<br />

en översikt inom den årliga tillsynsrapporten.

från denna framgår för att de<br />

flesta ungar samt ungdomar inom <strong>HVB</strong> känner sig trygga samt besitter tillit för<br />

personalen dock vid vissa <strong>HVB</strong> existerar ungdomarna missnöjda. Ungdomar på<br />

SiS-institutioner existerar inom samtalen oftare positiva än bedömande inställda samt existerar i<br />

hög grad medvetna angående sina rättigheter.

36<br />

Barnombudsmannens intervjuer<br />

Under kalenderår besökte Barnombudsmannen (BO) fyra statliga ungdomshem<br />

och intervjuade 35 ungdomar ifall hur dem upplever sin vardag,<br />

med fokus vid utbildningsinstitution, välbefinnande, rättssäkerhet samt delaktighet. BO ifrågasatte<br />

tvångsmedlet separation samt konstaterade inom sin redovisning för att nuvarande<br />

lagstiftning äger en bristfälligt rättighetsperspektiv.

37<br />

Året därpå ägde BO inom uppgift för att plocka upp eller ta in barns samt ungdomars erfarenheter<br />

av vistelse inom familjehem samt <strong>HVB</strong>. BO samtalade tillsammans med drygt<br />

unge, tillsammans merparten nära tre tillfällen. dem familjehemsplacerade barnen<br />

gav ett relativt ljus foto, tillsammans med några undantag, även angående dem efterlyste<br />

mer empati samt uppföljning.

dem <strong>HVB</strong>-placerade barnen gav enstaka dystrare<br />

bild, i enlighet med BO. Dessa ungdomar upplever sällan för att dem blir lyssnade på.<br />

De träffas från negativa förväntningar, likt föder misstro samt uppgivenhet,<br />

men även konflikter mellan ungar samt anställda. Utan lagligt stöd görs,<br />

enligt BO, inskränkningar inom barnens frihet såsom innebär för att grundläggande<br />

mänskliga rättigheter kränks.

38<br />

Lokal uppföljning från placerade barns erfarenheter<br />

Karlstad samhälle äger sedan tid låtit intervjua ungdomar likt lämnat<br />

familjehemsvården. Arbetsmodellen samt konsekvens ifrån dem inledande åtta årens<br />

intervjuer redovisas inom enstaka narrativ. 39 Ungdomarna överför komplexiteten<br />

i för att artikel placerad. flera överför ett stolthet ovan för att äga klarat sig<br />

genom denna komplicerade uppväxt mot en operativ vuxenliv.

Majoriteten<br />

av dem intervjuade existerar nöjda tillsammans sina nuvarande liv. Denna återhämtningsförmåga<br />

och positiva framtidstro står inom vass kontrast mot den gängse<br />

bilden.<br />

Ungdomarna bekräftar bland annat betydelsen från kontakten tillsammans med de<br />

biologiska föräldrarna, oron liksom dem små frukter från växter till sina föräldrar, vikten av<br />

36 Socialstyrelsen (b)<br />

37 Barnombudsmannen ()<br />

38 Barnombudsmannen ()<br />

39 Westberg M & Tilander K ();Westberg M & Tilander K () s.

99<br />

37

---

1 Samhällsvården ur olika perspektiv<br />

att föräldrarna accepterar placeringen samt för att familjehemsföräldrarna<br />

respekterar dem biologiska föräldrarna, betydelsen från kontinuitet inom kontakten<br />

med den ansvarige socialsekreteraren samt för att erhålla ett trygg övergång<br />

från vård mot vuxenliv.<br />

En huvud slutsats från intervjuerna existerar för att dem flesta familjehemplacerade<br />

barn upplever sig äga blivit avvisade från vuxna personer likt existerar viktiga i<br />

deras liv.

detta ger ofta upphov mot känslor från skam samt för att artikel mindre<br />

värd, vilket utför för att dem äger svårt för att släppa nya vuxna nära inpå sig. Författarna<br />

till rapporten anser för att detta existerar viktigt för att detta finns ett medvetenhet om<br />

att dessa känslor kunna påverka relationen mot socialsekreteraren samt andra<br />

vuxna.<br />

38

---

Grundläggande regler samt principer<br />

I förarbetena mot års socialtjänstlag redovisas några principer som<br />

ska existera vägledande till individuellt inriktade insatser inom kurera socialtjänsten.<br />

Det gäller bland annat principerna ifall helhetssyn, frivillighet<br />

och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet samt närhet.<br />

40 Dessa principer gäller även idag även angående ej samtliga kommer till<br />

uttryck inom lagstiftningen.

41 Flera från principerna existerar överlappande samt existerar i<br />

olika upphöjd grad framträdande inom samhällsvården.<br />

Principen ifall helhetssyn anses primär samt innebär för att situationer<br />

och bekymmer bör ses inom förhållande mot all livssituationen samt samhällsmiljön<br />

i dess totalitet. Helhetssynen ställer krav vid tvärsektoriellt samarbete<br />

och samordning från tillgångar på grund av samlade lösningar.

42<br />

Principerna angående frivillighet samt självbestämmande framgår från socialtjänstlagens<br />

så kallade portalparagraf (1 kap. 1 § SoL). Socialnämndens<br />

insatser på grund av den enskilde bör i enlighet med 3 kap. 5 § stjärna utformas samt genomföras<br />

tillsammans tillsammans honom alternativt hon. Vården bör således långt möjligt<br />

utformas tillsammans tillsammans med vårdnadshavare samt små människor.

för att insatser inom<br />

socialtjänsten på grund av små människor samt ungdom bör göras inom samförstånd tillsammans den unge<br />

och hans alternativt hennes vårdnadshavare i enlighet med bestämmelserna inom socialtjänstlagen<br />

framgår även från 1 § inledande stycket LVU. var ordineras även att<br />

insatserna bör präglas från respekt på grund av den unges människovärde samt integritet.<br />

För vård utanför detta egna hemmet gäller huvudprinciperna angående kontinuitet,<br />

flexibilitet samt att vara nära något.

Dessa principer finns såväl inom svensk sociallagstiftning<br />

som inom Europadomstolens rättspraxis. 43<br />

I detta kontext bör även nämnas reglerna angående placeringskommunens<br />

sammanhållna vårdansvar inom 2 a kap. 4 § stjärna, liksom bland annat<br />

gäller nära placering inom familjehem samt <strong>HVB</strong> utanför den egna kommunen.<br />

När detta gäller socialtjänstens insatser till unge samt unga äger lagstiftningen<br />

successivt skärpts genom nya regler samt principer.

Den överordnade<br />

principen existerar den angående barnets bästa. detta innebär för att andra principer<br />

kan ett fåtal stå åter ifall detta behövs till barnets bästa.<br />

40 Prop. / s. ff.<br />

41 Socialutskottets betänkande /SoU18 s. 17<br />

42 Grönwall L () s. samt s. <br />

43 Prop. / s. 84; Mattson T () s. <br />

39

---

1 primär regler samt principer<br />

Principen angående barnets bästa<br />

Vid åtgärder såsom rör små människor bör barnets bästa särskilt beaktas.<br />

Vid beslut alternativt andra åtgärder liksom rör vård- alternativt behandlingsinsatser<br />

för unge bör vad likt existerar bäst på grund av barnet existera avgörande.<br />

Med unge avses varenda människa beneath 18 år.<br />

(1 kap.

2 § SoL)<br />

Vid beslut i enlighet med denna team bör vad liksom existerar bäst till den unge vara<br />

avgörande.<br />

(1 § femte stycket LVU)<br />

Barnets bästa inom barnkonventionen<br />

De olika rättigheterna vilket kämpa fast inom barnkonventionen bör ses såsom en<br />

helhet, dock fyra från konventionens föremål eller textstycken anses artikel dess grundprinciper.<br />

Det existerar principen ifall barnets bästa, barns korrekt mot effekt, för att varje<br />

barn äger riktig mot liv samt tillväxt samt för att inget ungar får diskrimineras.<br />

Barnkonventionen kräver ej för att vad såsom existerar bäst till barnet ständigt ska<br />

vara utslagsgivande, dock barnets bästa bör väga tungt inom vågskålen när<br />

beslut såsom rör små människor bör saknas.

inom dem fall andra intressen tillåts väga tyngre,<br />

krävs för att beslutande myndigheter är kapabel visa för att detta äger gjorts enstaka sammanvägning<br />

av relevanta intressen inom detta enskilda fallet. Beslutande myndigheter<br />

bör därför således långt likt möjligt äga försäkrat sig angående för att barnets bästa<br />

kommit tillsammans inom avvägningen samt redovisats inom beslutsprocessen.

Besluten<br />

måste tillsammans med andra mening innefatta en barnperspektiv. 44<br />

Barnets bästa inom solen samt LVU<br />

Riksdagen besitter beslutat ifall ett modifierad lydelse från 1 kap. 2 § solen som<br />

gäller ifrån samt tillsammans med den 1 januari Den nya bestämmelsen innebär<br />

att barnets bästa bör artikel kritisk nära beslut samt åtgärder i enlighet med SoL<br />

om dessa rör vård- alternativt behandlingsinsatser på grund av unge.

detta innebär för att den<br />

nya regeln inom stjärna samt den befintliga regeln inom LVU går längre än barnkonventionen<br />

genom för att stadga för att barnets bästa bör existera kritisk. Barnets<br />

bästa bör ej bara artikel kritisk nära dem formella beslut likt saknas utan<br />

vid samtliga åtgärder likt rör vård- samt behandlingsinsatser till ungar.

detta är,<br />

enligt förarbetena, ett given förutsättning för att principen ifall barnets bästa<br />

ska tillämpas inom dem ramar såsom lagens övriga bestämmelser ger. inom förarbetena<br />

betonas för att reglerna angående barnets bästa samt barnets korrekt för att komma<br />

44 Prop. / s. 13<br />

40

---

Grundläggande regler samt principer<br />

1<br />

till tals bör tolkas inom förhållande mot varandra.

Informationen ifrån barnet<br />

kan vid därför sätt påverka både bedömningen från barnets bästa samt hur barnet<br />

ska ges tillfälle för att uttrycka sina åsikter. 45<br />

Bedömning från vilket vilket existerar barnets bästa<br />

Vad vilket existerar barnets bästa definieras ej närmare inom stjärna alternativt LVU. Inte<br />

heller inom barnkonventionen finns någon definition.

vad såsom existerar barnets<br />

bästa kunna ej fastställas objektivt utan existerar resultatet från enstaka avvägningsbedömning<br />

i varenda enskild situation. detta får sin innebörd ursprunglig inom en givet<br />

sammanhang samt existerar, i enlighet med förarbetena mot den nya bestämmelsen inom SoL,<br />

en process inom flera steg.<br />

• Vetenskap samt testad upplevelse bör beaktas.<br />

• Underlag ifrån närstående samt yrkespersoner vilket äger förståelse om<br />

barnet bör inhämtas.<br />

• detta vilket barnet egen ger formulering till bör, inom enlighet tillsammans med skrivelse 12 i<br />

barnkonventionen, beaktas utifrån ålder samt mognad.

46<br />

Medeltida trädgård<br />

Med avstamp inom historien till nuet<br />

och framtiden<br />

Seminarierapport 5<br />

<strong>Nydala</strong> den 30 november

---

Medeltida trädgård<br />

Med avstamp inom historien till nuet samt framtiden<br />

Seminarierapport 5<br />

<strong>Nydala</strong> den 30 november <br />

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM<br />

Kulturmiljöavdelningen, bebyggelse<br />

Byggnadsvårdsrapport

---

Rapportredaktör: Jonas Haas, Hanne Romanus Haas.

Grafisk design: Anders Gutehall.<br />

Denna utgåva förmå hämtats ner kostnadsfritt såsom PDF ifrån hemsidan <br />

Tryckt utgåva förmå beställas genom Föreningen <strong>Nydala</strong> <strong>klosterträdgård</strong>. på grund av kontaktuppgifter titta ovannämnda<br />

hemsida.<br />

Jönköpings läns museum. kartong 02 Jönköping Tel: 18 E-post: info@<br />

© JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

---

Innehåll<br />

Inledning 7<br />

Rekonstruktion - varför samt hur?

Förhållningssätt, attityder samt arbetssätt, Hedvig Mårdh 9<br />

Att återskapa detta förflutna – mellan insikt samt upplevelse, Bodil Petersson 13<br />

Att återskapa ett park. ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något alternativt installation? ortnamn Ahrland 19<br />

Å rekonstruere ett historisk hage – umulig alternativt bare enormt utfordrende?

Mette Eggen 28<br />

Paneldebatt 32<br />

Tekniska samt administrativa information 40<br />

5

---

Inledning<br />

Den 30 november genomfördes detta femte samt sista öppna seminariet inom ramen på grund av projekt<br />

<strong>Nydala</strong> <strong>klosterträdgård</strong>. beneath flera kalenderår ägde projektet arbetat till för att genom bland annat seminarier<br />

samla insikt samt resultat ifall den tidsperiod vilket <strong>Nydala</strong> religiös byggnad verkade beneath.

Seminarierna<br />

har utgått ifrån olika teman likt cisterciensernas byggnadskonst, medeltida klosterliv samt världsbild,<br />

trädgårdsodling samt spåren vilket oss idag känner mot från dessa verksamheter. Allt detta tillsammans<br />

har utgjort enstaka betydande grundstomme på grund av för att nå en från projektets uppgift – för att anlägga enstaka odlingsområde efter<br />

medeltida förebilder.

Samtidigt existerar detta moment för att konkret anlägga något vid platsen något som<br />

väcker nya ämnen liksom kräver eftertanke. ett färsk gård nära dem gamla klosterlämningarna kommer<br />

att bli ytterligare en tillägg mot platsens saga. sålunda hur arbetar oss tillsammans med trädgårdsrekonstruktioner<br />

idag? Hur väljer oss för att informera angående enstaka historisk tidsperiod samt vad existerar detta kommande gäst kan<br />

tänkas uppfatta likt platsens berättelse?

Ambitionen tillsammans detta avslutande diskussion besitter därför<br />

varit för att ett fåtal en bredare perspektiv vid trädgårdsrekonstruktionen såsom historieberättande verktyg om<br />

dåtiden inom nutid. Denna sammanfattning utgör enstaka register från seminariet.<br />

Seminariet besitter ingått inom den seminarieserie likt givits sidled tillsammans med övriga arrangemang inom projekt<br />

<strong>Nydala</strong> <strong>klosterträdgård</strong>.

Idén mot själva projektet väcktes beneath hösten samt efter enstaka förstudie<br />

fick detta enstaka formell uppstart inom januari efter för att kommunstyrelsen inom Värnamo beslutat för att ställa sig<br />

positiv mot projektet. arbetsuppgift <strong>Nydala</strong> <strong>klosterträdgård</strong> besitter syftat mot för att producera förutsättningar på grund av att<br />

kunna bygga upp ett mindre park från medeltida snitt inom anslutning mot klosterruinen inom <strong>Nydala</strong>.

Idag<br />

vet man ingenting ifall trädgårdsodlingen nära <strong>Nydala</strong> religiös byggnad beneath medeltiden. Sökandet efter<br />

information äger därför inneburit för att man tagit hjälp från flera olika discipliner, öppnat upp för<br />

samtal vid flera nivåer samt uppmuntrat mot diskussioner till flera olika tolkningsmöjligheter. på grund av att<br />

satsningen även skulle behärska bli hållbart besitter många sysselsättning lagts vid för att förankra projektet vid en<br />

lokal nivå.

Viktigt äger även varit för att ett fåtal en brett deltagande ej bara bland fackfolk utan även hos<br />

en intresserad allmänhet. Slutligen äger projektet arbetat på grund av för att uppmuntra en engagemang bland<br />

barn samt ungdomar genom för att visa upp <strong>Nydala</strong> religiös byggnad vilket ett sektion från deras kulturarv.<br />

Seminarie<strong>rapporten</strong> bygger dels vid föredragshållarnas eget textmaterial samt dels vid ljudupptagningar<br />

som gjordes beneath delar från dagen.

Sammanställningen från <strong>rapporten</strong> äger utförts från Jonas Haas,<br />

byggnadsantikvarie vid Jönköpings läns museum. Rapporten bör fungera vilket enstaka minnesdokumentation<br />

för seminariedeltagarna samt vilket enstaka innehållsrik information på grund av dem vilket ej ägde möjlighet<br />

att delta. Framtagandet från denna redogörelse besitter möjliggjorts tackar vare generöst bidrag ifrån Sparbanksstiftelsen<br />

Alfa.

Samtliga seminarierapporter finns för att ladda ner kostnadsfritt ifrån projektets hemsida:<br />

<br />

Jönköping inom juli <br />

Hanne Romanus Haas<br />

Projektledare <strong>Nydala</strong> <strong>klosterträdgård</strong><br />

7

---

Rekonstruktion - varför samt hur?<br />

Förhållningssätt, attityder samt arbetssätt<br />

Hedvig Mårdh<br />

Hedvig Mårdh arbetar såsom bebyggelseantikvarie samt museolog.

kalenderår skrev denna ett magisteruppsats angående rekonstruktioner<br />

av trädgårdar samt byggnader, ”Recreating the Past or Confirming the Present – The Process<br />

of Reconstruction”. beneath seminariet diskuterade denna olika typer från rekonstruktioner samt beskrev rekonstruktionsproblematiken<br />

bland annat genom för att förklara processen på baksidan bakandet från Cajsa Wargs pepparkakor.<br />

Rekonstruktionsprincipen besitter flera liknande drag oavsett ifall målet existerar för att återskapa ett historisk maträtt alternativt enstaka historisk trädgård.<br />

Foto: Hedvig Mårdh samt Hanne Romanus Haas.<br />

Rekonstruktioner avslöjar många ifall olika<br />

förhållningssätt mot vårt kulturarv.

Inom kulturvården<br />

finns detta ingen konsensus kring hur<br />

och ifall man bör jobba tillsammans med rekonstruktioner.<br />

Detta trots för att dem besitter gjorts beneath utdragen tidsperiod och<br />

har ökat inom popularitet dem senaste år. Rekonstruktioner<br />

har länge varit en kontroversiellt<br />

ämne, attityden börjar emellertid förändras<br />

och man samtalar om ämnet mer öppet nu.<br />

Den denna plats lektion inriktar sig vid följande<br />

frågeställningar.<br />

o Varför utför oss rekonstruktioner?<br />

o Olika former från rekonstruktion<br />

o Saker för att tänka på<br />

De på denna plats frågeställningarna besvaras mer djuplodande<br />

i magisteruppsatsen Recreating the Past<br />

or Confirming the Present – The Process of Reconstruction<br />

skriven nära Museion, Göteborgs<br />

Universitet <strong>Nydala</strong> <strong>klosterträdgård</strong> existerar en<br />

av fallstudierna inom uppsatsen.<br />

En från utgångspunkterna på grund av seminariet är<br />

Cajsa Wargs pepparkakor likt bakas varenda jul<br />

på Gunnebo Slott samt Trädgårdar, Mölndal.<br />

Historisk bakning samt matlagning existerar ett sektion i<br />

ett större plan liksom syftar mot för att återskapa<br />

talet vid Gunnebo.

Pepparkakorna existerar en<br />

form från rekonstruktion liksom belyser flera av<br />

de bekymmer likt man måste ta ställning mot i<br />

alla rekonstruktionsprocesser.<br />

Källor<br />

De vanligaste källorna mot förståelse inom rekonstruktionsarbetet<br />

är:<br />

o Arkivmaterial<br />

o Arkeologiskt material<br />

o Handens kunnande/tradition<br />

9

---

Degen mot Cajsa Wargs pepparkakor skall kavlas ut sålunda för att den<br />

blir ”tunn vilket ett dubbel slant”.

Foto: Hedvig Mårdh<br />

Cajsa Wargs små pepparkakor<br />

Hur smakade pepparkakor vid talet? Kan<br />

vi återskapa smaken samt känslan? då det<br />

gäller pepparkakor besitter oss förmånen för att det<br />

finns flera anvisning för att tillgå, bland annat dem fyra<br />

som publicerades inom Cajsa Wargs kokbok <br />

Recept vid Cajsa Wargs små pepparkakor:<br />

Utav 5 skålpund sötningsmedel samt litet vätska kokas en<br />

sirap, såsom kämpa inom en tråg, varefter 5 skålpund gott<br />

vetemjöl däruti strax blandas, tillsammans med en samt halvt lod<br />

kardemummor, en halvt lod muskotblomma, en och<br />

ett halvt lod kanel, en halvt lod nejlikor, 3 lod<br />

sönderskurna pomeransskal, 3 lod sönderskurna<br />

citronskal, en samt en halvt lod paradiskorn, en samt ett<br />

halvt lod salt-tartari, vilket sistnämnda ursprunglig uppblandas<br />

med rosenvatten.<br />

Lägg sedan alltsammans inom sirapen, medan han är<br />

varm, samt rör ifall enstaka hel timma tillsammans med enstaka trästöt; låt det<br />

så jäsa en halvt dygn.

Kavla därpå ut degen tunn som<br />

en dubbel slant, samt skär honom sedan inom rutor, eller<br />

på annat sätt, efter eget behag. Strö litet mjöl i<br />

kopparbottnar alternativt bleckfat: varuppå dem uti ugnen<br />

gräddas. Den vilket behagar, kunna lägga sönderskuren<br />

mandel alternativt suckat inom degen då denne utkavlas.<br />

(Ur Klassikerförlagets version från Cajsa Wargs<br />

Hjelpreda inom hushållningen till unga fruentimber från<br />

)<br />

Hur tjock skall ett pepparkaka vara?<br />

Man skall ej glömma för att rekonstruktion<br />

kräver hantverkskunnande.

detta finns många<br />

fallgropar även inom vilket Cajsa Warg möjligen skulle<br />

10<br />

säga existera dem enklaste instruktioner. mot exempel,<br />

”…kavla därpå ut degen tunn likt en<br />

dubbel slant…”. Hur tunn existerar ett dubbel slant?<br />

Frågan äger ställts från vetenskapsman nära Restauranghögskolan<br />

i Grythyttan inom en email adresserat<br />

till Kungliga Myntkabinettet samt forskaren får<br />

svar inom svensk numismatisk tidskrift:<br />

”Ofta ej angivet inom förordningarna utan man måste<br />

mäta egen inom samlingarna.

inledningsvis samt främst: ”Slant”<br />

eller ”enkel slant” existerar vid Cajsas period benämningen på<br />

kopparmyntet 1 öre silvermynt, ”dubbel slant” alltså<br />

2 öre silvermynt. Cajsa nämner måttet såsom ett självklarhet,<br />

en dubbel slant fanns ju ständigt mot hands.<br />

Och tjockleken? Jo, den existerar ungefär 4 mm, enstaka enkel<br />

slant mäter ca 2,5 mm.”<br />

Mål tillsammans rekonstruktionen<br />

Hur långt skall man vandra på grund av för att följa, dem ibland<br />

motstridiga, källorna?

Även ifall oss äger en tydligt<br />

recept vilket avslöjar ingredienserna och<br />

hur dem skall tillredas, hur nära kunna oss samt vill<br />

vi komma? detta beror vid målet tillsammans med rekonstruktionen.<br />

För för att förenkla arbetet existerar det<br />

viktigt för att definiera vilket uppgift man besitter med<br />

rekonstruktionen.

detta underlättar prioriteringar<br />

och motiverar dem omröstning man utför. Arkeologerna<br />

Stone samt Planel äger inom sin lärobok The<br />

Constructed Past () identifierat tre huvudanledningar<br />

till varför man fullfölja rekonstruktioner:<br />

o Utbildning/information<br />

o Forskning<br />

o Presentation<br />

- tolkning/förmedling<br />

- turism<br />

- plats samt regional utveckling<br />

Utöver målen ovan är kapabel även nämnas inslag<br />

av nationalism, minnen, skydd från originalet<br />

samt ren finansiell vinning.

Ofta finns<br />

inslag från varenda målen inom ett samt identisk rekonstruktion.<br />

De är kapabel enkel krocka tillsammans varandra,<br />

vilket utför detta än viktigare tillsammans öppenhet i<br />

rekonstruktionsprocessen. Man bör alltså<br />

redovisa vilka omröstning man besitter stått inför och<br />

förklara varför man valde vid en alternativt andra<br />

sättet.

---

Vem önskar äga enstaka stenhård pepparkaka?<br />

Det går för att följa receptet mot punkt samt pricka,<br />

alla ingredienser skulle vandra för att ett fåtal tag inom.

Kanske<br />

med undantaget salt-tatari vilket motsvarar<br />

bikarbonatet man använder idag. Cajsas pepparkakor<br />

var emellertid stenhårda eftersom de<br />

inte ägde något fett inom sig. Antagligen sög man<br />

på kakan länge samt doppade den inom drickat.<br />

För för att behärska erbjuda vid pepparkakorna under<br />

julbordet samt sälja dem inom butiken således besitter bagaren<br />

på Gunnebo Slott samt Trädgårdar valt<br />

att blanda fett inom degen.

på det sättet kunna vi<br />

bjuda vid kakorna utan för att riskera gästernas<br />

tänder. Paradiskornen samt salt-tatari existerar svårt<br />

att ett fåtal tag inom samt skulle höja priset således många att<br />

kanske ingen skulle vilja köpa dem. Istället är<br />

dessa kryddor utbytta mot peppar, kryddpeppar<br />

och bikarbonat.

Sockret existerar utbytt mot<br />

farinsocker eftersom detta förbättrad motsvarar det<br />

socker man ägde vid talet än detta mycket<br />

renare samt vitare sötningsmedel oss existerar vana nära idag.<br />

De pepparkakor liksom oss serverar idag existerar en<br />

anpassad utgåva vilket fungerar god vilket introduktion<br />

och aptitretare mot talet och<br />

Cajsas pepparkakor.

dock ägde detta främsta<br />

målet istället varit för att ge besökarna enstaka helt<br />

genuin historisk upplevelse således skulle man ha<br />

följt receptet helt samt hållet. detta kräver emellertid<br />

att man besitter chans för att ge besökaren<br />

tillräckligt tillsammans med data. oss måste skapa<br />

en allegori kring pepparkakan samt vid därför vis<br />

både illuminera vår kulturhistoria samt ge förutsättningarna<br />

för för att behärska uppskatta en<br />

stenhård pepparkaka.

detta är kapabel ske vid flera<br />

sätt, temakvällar tillsammans smakprovning eller<br />

kanske nära ett talsmiddag inom slottet.<br />

Autenticitet<br />

I dem flesta rekonstruktioner eftersträvas autenticitet<br />

men detta finns olika ögonkontakt vid vilken aspekt<br />

av autenticitet liksom skall prioriteras. inom Venedigdokumentet<br />

() framhålls detta autentiska<br />

materialet såsom maximalt värdefullt.

detta synsättet<br />

har ifrågasatts samt delvis omvärderats från The<br />

Nara Document on Authenticity (). var har<br />

man dekonstruerat samt delat upp autenticitetsbegreppet<br />

i fler delar tillsammans hänsyn både till<br />

det materiella samt immateriella kulturarvet.<br />

Bland annat: design, ämne, hantverk, placering,<br />

användning samt känsla.<br />

De odlade växter likt skördas inom den historiska köksträdgården<br />

används direkt inom matlagningen.

Ofta tillagas dem i enlighet med recept<br />

från talet. Foto: Hanne Romanus Haas.<br />

I dem flesta typer från rekonstruktion existerar hantverkskunnandet<br />

avgörande till angående man lyckas.<br />

Har man tur således finns detta fortfarande<br />

utövare såsom kontrollerar eller är skicklig i hantverket dock i<br />

många fall måste man lära sig vid nytt.

Det<br />

finns ett samtal hur samt angående man kan<br />

”kulturminnesmärka” olika hantverk därför för att de<br />

bevaras på grund av framtiden.<br />

Den fysiska rekonstruktionen förmå fungera både<br />

som ett kuliss samt ett förutsättning på grund av en<br />

rekonstruktion från användningen. Ofta belyser<br />

rekonstruktionen endast vissa aspekter, att<br />

skapa ett total upplevelse kunna existera alltför svårt<br />

och möjligen förvirrande på grund av besökaren.<br />

Det existerar relativt vanligt för att man bygger upp<br />

rekonstruktioner vid ett helt ytterligare område än där<br />

originalet fanns.

en svenskt modell existerar Skansen.<br />

Det existerar enkel för att man förlorar många av<br />

känslan samt sammanhanget inom detta man vill<br />

återskapa.<br />

11

---

Olika ögonkontakt vid autenticitet, modell nyttja i<br />

föredraget<br />

Hantverk samt ämne – Ise templet, Japan.<br />

Användning – Shakespeare´s Globe, Storbritannien.<br />

Plats samt emotion – Francis Bacon´s studio,<br />

Storbritannien samt Irland.<br />

Tidslager<br />

En rekonstruktion existerar en träff mellan det<br />

förflutna samt samtiden.

inom sin volym Destination<br />

Culture ifrån äger Barbara Kirschenblatt-<br />

Gimblett beskrivit dem olika tidslager likt man<br />

måste ta hänsyn mot inom enstaka rekonstruktion.<br />

12<br />

o Året likt rekonstruktionen visar.<br />

o Året såsom rekonstruktionen skapades.<br />

o Den tidsperiod liksom besökaren befinner sig i.<br />

När man fullfölja ett rekonstruktion måste man<br />

just välja, man är kapabel ej rekonstruera alla<br />

tidslager, alltså utför man en urval baserat på<br />

det uppgift man äger tillsammans med rekonstruktionen.

Det<br />

vanligaste existerar för att en tidslager dominerar men<br />

det finns olika tekniker likt man förmå använda<br />

för för att motarbeta detta. ovan team förmå man säga<br />

att ju mer fysiskt konkret rekonstruktionen är,<br />

desto svårare existerar detta för att visa flera tidslager. I<br />

rent virtuella rekonstruktioner existerar friheten<br />

däremot total för att visa vid olika aspekter och<br />

lager.

ett svar existerar för att sammanföra dem reella<br />

och dem virtuella rekonstruktionerna tillsammans hjälp<br />

av modern teknik.<br />

Rekonstruktion kräver<br />

Det finns enstaka massiv potential inom för att använda<br />

rekonstruktioner dock även risker. Tyvärr så<br />

har flera utbildningar varit dåliga vid för att ta<br />

upp dem bekymmer man förmå ställas inför när<br />

man arbetar tillsammans rekonstruktion.

möjligen kan<br />

anledningen mot detta artikel för att man ej öppet<br />

har velat erkänna för att man sysslar tillsammans rekonstruktioner<br />

inom professionen.<br />

Det kunna existera värt för att tänka ovan följande<br />

innan man ger sig in inom rekonstruktionsarbetet:<br />

o ge projektet tid<br />

o producera öppenhet samt ärlighet<br />

o basera vid kunskap<br />

o rangordna tolkning samt förmedling<br />

o behåll integriteten<br />

Rekonstruktioner bör ses likt enstaka process<br />

snarare än ett färdig vara.

detta existerar under<br />

processen man äger vilket störst chans att<br />

lära sig, utföra människor delaktiga samt väcka<br />

uppmärksamhet.<br />

Hedvig Mårdh<br />

Litteraturtips<br />

Day B., This Wooden ’O’ Shakespeare´s Globe Reborn ()<br />

Kirschenblatt-Gimblett B., Destination Culture: tourism, museums and heritage ()<br />

Mårdh H., Recreating the Past or Confirming the Present – The Process of Reconstruction ()<br />

Petersson B., Föreställningar ifall detta förflutna: arkeologi samt rekonstruktion ()<br />

Stone P G samt Planel P G, The Constructed Past: Experimental Archaeology, Education and the Public<br />

()<br />

Walsh K., The Representation of the Past: Museums and Heritage in the Post-modern Wolrd ()<br />

Uppsatsen Recreating the Past or Confirming the Present – The Process of Reconstruction () finns även att<br />

ladda ner ifrån <strong>Nydala</strong>projektets hemsida;

---

Att återskapa detta förflutna – mellan förståelse och<br />

upplevelse<br />

Bodil Petersson<br />

Bodil Petersson existerar fil dr, vetenskapsman samt lektor nära avdelningen på grund av arkeologi samt antikens bakgrund nära Lunds universitet.<br />

Texten bygger vid delar från kapitlet ”Tidsresans äventyr” vilket ingår inom hennes avhandling ifrån , ’Föreställningar<br />

om detta förflutna.

arkeologi samt rekonstruktion’, publicerad vid förlaget Nordic Academic Press.<br />

Inledning<br />

Just idag existerar upplevelse en kodord till framgång<br />

på dem flesta program. Jag besitter egen studerat hur<br />

upplevelser från olika stöt används liksom ingrediens<br />

i informationsutbyte samt undersökning inom ett<br />

arkeologiskt kontext, nämligen inom<br />

den zon såsom flera ser likt efterföljaren<br />

till dem sedvänja museernas bildningsverksamhet:<br />

rekonstruktion inom full skal från detta förflutna:<br />

bebyggelse, händelser från historisk art,<br />

folkliv, familjeliv inom detta förflutna, allt ifrån lantbruk<br />

till stadsboende, ifrån dagligt liv mot fest.<br />

Upplevelsen ses likt nyckeln mot såväl kunskap<br />

som underhållning.<br />

Variationer inom framställningssätten går från<br />

presentation från renodlat teknologiskt kunnande<br />

till scenkonst alternativt rollövning tillsammans såväl teknik<br />

som liv samt leverne vid dagordningen.

inom mitt<br />

eget jobb angående rekonstruktioner inom full skala<br />

har jag utgått ifrån tre perspektiv, politiken,<br />

kunskapen samt äventyret.<br />

Det politiska perspektivet, välkänt som<br />

”missbruk”, dock vilket jag tycker detta existerar, ständigt<br />

närvarande ingrediens, hur noggranna vi<br />

än försöker existera tillsammans för att ej låta framställningar<br />

färgas från politiska alternativt ideologiska<br />

hållningar från olika stöt.

Kunskapsperspektivet<br />

är accepterat från fackfolk, forskare samt arkeologer<br />

främst. Traditionellt, museiperspektiv,<br />

forskningsperspektiv. spännande upplevelse existerar den dimension<br />

som oftast söks från enstaka yngre generation<br />

mer äventyrsinriktade kulturkonsumenter. Att<br />

delta inom enstaka rekonstruktion existerar då något individuellt,<br />

och personligt inlevelsefullt.

detta kan<br />

handla ifall scen samt rollövning. Utöver detta<br />

fungerar rekonstruktion liksom pedagogisk<br />

teknik.<br />

I mitt jobb tillsammans med dem valda perspektiven<br />

har jag funnit för att dem genomgående existerar sammanflätade<br />

och ej tänkbara för att skilja från<br />

varandra inom den aktivitet såsom bedrivs inom vår<br />

tid.

ingen rekonstruktion existerar renodlat någon<br />

av kategorierna, utan äger inslag från vart samt ett<br />

av dem tre perspektiven.<br />

Bilder från detta förflutna ifrån stenålder till<br />

medeltid<br />

Vad existerar detta liksom utgör detta typiska inom skildringen<br />

av ett period? Varför passar enstaka viss period för<br />

ett visst synsätt?

dem helt vanligaste perioderna<br />

att återskapa existerar vikingatiden samt medeltiden.<br />

Vikingatiden domineras från vikingaskepp<br />

och gårdar, marknader. Medeltiden<br />

domineras från medeltidsmarknader samt festivaler,<br />

med medeltidsveckan inom Visby liksom den<br />

främsta uttrycksformen. dock förutom dessa<br />

välkända tidsperioder, återskapas även sten-<br />

brons- samt järnålder, angående än inom mindre omfattning.<br />

En intressant iakttagelse inom samband med<br />

perioderna existerar hur dem används till för att spegla<br />

vitt skilda uppfattningar från detta förflutna inom en<br />

sällsam kombination tillsammans nutidens värderingar.<br />

För detta existerar ju ofta därför, åtminstone inom vår<br />

tid, för att bilder från detta förflutna tar fasta vid det<br />

”goda”, ej lika ofta vid dem eventuella negativa<br />

sidorna tillsammans för att leva inom detta förflutna.

detta är<br />

sällan skräckvisioner såsom framhålls då vi<br />

idag utför oss uppfattningar hur detta plats förr,<br />

istället äger attityden ”det fanns förbättrad förr” fått<br />

det starkaste genomslaget.<br />

Stenåldern – natur, teknik samt jämlikhet<br />

Resan mot stenåldern bjuder vid olika delar av<br />

mänskligt liv, detta tekniska kunnandet samt ett<br />

liv inom samklang tillsammans naturen, ibland även en<br />

rituell dimension tillsammans med inslag från schamanism<br />

och New Age.

Stenåldern presenteras genomgående<br />

som enstaka icke-hierarkisk period präglad<br />

av lika rättigheter. detta görs ett viss åtskillnad<br />

mellan jägarstenålder samt bondestenålder i<br />

boendet. Jägarstenålderns hem existerar hyddor,<br />

medan bondestenålderns existerar långhus. dock när<br />

13

---

Flintslagning nära Ertebølle Stenaldercenter.

Foto: Jes<br />

Wienberg.<br />

det gäller mathållningen existerar detta främst jakt,<br />

fiske samt data vilket lyfts fram. Den begynnande<br />

odlingen beneath yngre stenålder är<br />

inte märkbart. Stenålderslivet blir en moraliskt<br />

föredöme, enstaka period då människor ej led av<br />

stress samt felnäring alternativt ägnade sig åt resursslöseri.<br />

Livets grundläggande principer eller fundament inom form eller gestalt från jaktverksamhet, insamling,<br />

fiske samt hantverk hyllas liksom rätta och<br />

ursprungliga.

ämne vilket används existerar framför<br />

allt skinn, senor, virke samt berg. Stenålderslivet<br />

presenteras vilket enstaka guldålder. Skönhet,<br />

fysisk styrka samt harmoni tycks artikel naturligt<br />

för stenålderns människor. Arkeolog Göran<br />

Burenhults etnoarkeologiska praktverk, med<br />

fotografier ifrån civilisationer vid stenålderns<br />

teknologiska nivå vid andra sidor från klotet<br />

förstärker den bilden även ifrån forskningens<br />

horisont (t.

ex. Burenhult ). inom barnböcker<br />

om stenåldern finns fotografier ifrån återskapade<br />

stenåldersmiljöer, tillsammans ständig sommar,<br />

sol samt hälsosamt brunbrända människor<br />

som bedriver jaktverksamhet samt fiske samt ägnar sig åt<br />

hantverk samt matlagning (t. ex. Skaarup &<br />

Juhl tillsammans bilder ifrån Hjerl Hede).<br />

Stenåldersforskningens fokus vid aspekter<br />

som ekologi, biologi samt människans utnyttjande<br />

av naturens tillgångar, faller delvis sam-<br />

14<br />

man tillsammans den foto vilket presenteras inom rekonstruktionerna.<br />

Stenålderns ”lycklige vilde”<br />

finns inom dessa speglingar från detta förflutna.

Den<br />

motsatta, dystra, historien angående människans urtid<br />

i primitivt samt barbariskt tillåtelse, går inte<br />

att hitta. Den mindre medellivslängden,<br />

barnadödligheten samt den förmodade överdödligheten<br />

hos kvinnor inom fertil ålder existerar inget<br />

som återspeglas inom rekonstruktion.<br />

Samtidens politiska värderingar ingår också<br />

som en moment inom framställningen från perioden.<br />

Om Lejrecentrets rekonstruktion från en<br />

ertebølleboplats sägs, för att en från dess främsta<br />

pedagogiska syften existerar för att ge eleverna ett förståelse<br />

för samspelet mellan människan och<br />

naturen, samt för att resursutnyttjandet under<br />

stenåldern innebär för att inget går mot spillo utan<br />

ingår inom en större kontext.

Upplevelsen av<br />

livet vid stenåldern beräknas alltså stå inom samklang<br />

med uppfattningen från stenåldern som<br />

en tidsperiod, då människan levde inom harmoni med<br />

naturen.<br />

Bronsåldern – ekologi, kult fruktbarhet<br />

Att välja bronsåldern till enstaka tidsresa innebär<br />

ett klart fokus vid detta religiösa samt rituella.<br />

Religiositet samt rituell utövning är kapabel hitta sitt<br />

utlopp inom ramen till existensen vid bronsåldern<br />

som detta tolkas inom rekonstruktionens form.<br />

Även ekologiska perspektiv finner utrymme i<br />

den återskapade bronsåldern, såväl inom den<br />

offentligt förvaltade vilket den privata verksamheten.<br />

Förmodligen uppfattas perioden<br />

som tillräckligt initial samt naturlig, för<br />

att detta bör artikel möjligt för att applicera nutida<br />

ekologiska visioner vid den.<br />

Konstnärligheten besitter sin givna område inom tolkningen<br />

av bronsåldern.

Personer, familjer,<br />

grupper samt föreningar förmå varenda producera sin bild<br />

av bronsåldern, samt inom många sammanfaller<br />

skildringarna, även angående dem görs mer alternativt mindre<br />

sofistikerade. Tolkningar inom offentlig regi<br />

tenderar för att inom högre grad luta sig mot arkitekturen<br />

och hantverket, medan föreningar och<br />

privatpersoner hellre väljer för att tolka in andra<br />

aspekter från existensen inom sina bilder från perioden.

Det<br />

handlar såväl angående alternativ livsstil som<br />

alternativa trosföreställningar. nära gestaltning<br />

av bronsåldern ges betydligt större utrymme<br />

åt konstverk samt traditioner jämfört tillsammans stenåldern,<br />

där fokus istället ligger vid natur samt teknik.<br />

Visserligen representeras enstaka att vara nära något mot na-

---

turen även inom tolkningar från bronsåldern, men<br />

här kombineras oftare enstaka ideologiskt och<br />

rituellt färgad ”naturlighet”, grundad vid en<br />

blandning från ekologiska perspektiv samt rituell<br />

fruktbarhetssymbolik.<br />

Bronsens tidsperiod omgärdas från en skimmer av<br />

magi samt mystik.

dem lämningar likt äger haft<br />

störst effekt vid bilden från perioden existerar förmodligen<br />

hällristningar samt gravar inom struktur av<br />

högar samt rösen, ibland tillsammans enstaka spektakulär<br />

inre konstruktion tillsammans med bilder alternativt ristningar<br />

och fantasieggande praktföremål vilket gravgåvor.<br />

Även bosättningarna äger kommit för att tillskrivas<br />

en rituell dimension, tillsammans med offer nedlagda<br />

längs husväggar, inom skärvstenshögar och<br />

avfallsgropar.<br />

Bronsåldern inom rekonstruktion framstår som<br />

en varm, fin samt fredlig tidsperiod, ibland med<br />

alternativa könsrollsmönster.

dock molnen<br />

hopar sig vid rekonstruktörernas sommarhimmel,<br />

eftersom vetenskapsman idag besitter börjat ifrågasätta<br />

uppfattningen ifall bronsåldern vilket rituellt<br />

präglad dock fredlig. Istället finns tecken<br />

som tyder vid för att detta fanns ett tidsperiod från ofred och<br />

konflikt. vad kunna dessa rön erhålla på grund av konsekvenser<br />

för detta soliga resmålet?<br />

Järnåldern – dagligt liv samt småskalighet<br />

Det luktar järnålder!

Doften från rök samt flamma är<br />

nära förknippad tillsammans järnåldern inom dess återskapade<br />

former. Elden flammar samt ryker på<br />

hemmets härd inom detta lågtekniska hushållet.<br />

Järnåldern framställs till den moderna besökaren<br />

som enstaka stillsamt speciell vardag.<br />

Här minskas detta mytiska samt rituella.

Här<br />

framstår längtan efter enstaka alternativ men<br />

vardaglig livsstil såsom störst. Den ”gröna<br />

vågen” är kapabel utövas beneath forntida förhållanden.<br />

Särskilt existerar den denna plats bilden från järnåldern<br />

vanlig inom land. Järnåldern äger blivit barnfamiljernas<br />

forntidsval. detta existerar enstaka stillsam och<br />

jordnära struktur till tidsresa utan spektakulära<br />

utbrott från alltför olik trosföreställningar.<br />

Det går för att hålla sig mot vardagen och<br />

ändå förbli inom järnåldern, eftersom vår foto av<br />

järnåldern ej tycks lika religiöst samt rituellt<br />

färgad såsom bilden från bronsåldern, alternativt lika<br />

enkel samt nomadlik likt bilden från stenåldern.<br />

Järnåldern innebär ytterligare en steg vid civilisationens<br />

trappa.

Visserligen finns detta mycket<br />

krig samt konflikt inom järnåldern, dock detta är<br />

sällan den sidan från tillvaron vilket återskapas.<br />

Järnåldern inom rekonstruktion representerar<br />

vardag, familjeliv samt säkerhet. Perioder av<br />

krig samt konflikt presenteras undantagsvis.<br />

Något från detta framträder inom Hjemsted med<br />

romare inom pansar samt kastmaskin.

Ibland har<br />

kamper uppförts inom samband tillsammans med Silkeborg<br />

Jernaldermarked, samt inom Lejre finns gruppen<br />

Prindsens Hverving, såsom levandegör krigarkonsten<br />

från romersk järnålder, ca. e. Kr.,<br />

bland annat tillsammans med strider mot ridhäst (Prindsens<br />

Hverving hemsida 14 oktober.

). dock periodens<br />

krigiska prägel hör trots detta mot sällsyntheterna.<br />

Det finns inga större skillnader i<br />

presentation från järnåldern inom land, Sverige<br />

och Norge. troligen beror detta vid, att<br />

Lejrecentrets genomslag varit stort internationellt,<br />

och för att platser inom Norge samt land valt<br />

att ta upp en lyckat idé liksom haft vardagens<br />

prägel.<br />

Vikingatiden – köp, härnad samt fred<br />

Motiven på grund av resan mot vikingatiden existerar ej så<br />

stereotypa liksom man inom förstone skulle kunna<br />

tro.

Den vanliga bilden från vikingatiden inom populära<br />

sammanhang, framhäver vikingen som<br />

den företagsamme dock våldsbenägne erövraren.<br />

Vikingen existerar enstaka kolonialismens förkämpe<br />

från enstaka period då denna plats självklart positiv.<br />

Men detta finns faktiskt ej bara enstaka utan flera<br />

olika livsformer för att välja vid då vikingatiden<br />

återskapas idag.

Förutom den båtburne vikingen<br />

på handels- alternativt erövringståg finns<br />

också den vanliga vikingatida familjen vid gården,<br />

men även vikingatidens hantverkare,<br />

handelsmän samt -kvinnor likt mesta delen av<br />

tiden befinner sig vid marknader runt ifall i<br />

Skandinavien. denna plats finns utrymme till såväl<br />

vardag likt fest, fred såsom konflikt, kvinnor som<br />

män.

detta finns flera modell vid hur miljörörelse<br />

och kvinnorörelse äger valt för att använda<br />

just vikingatiden till sina uttryckliga visioner.<br />

Det gäller örtinfusion x detta världsomseglande vikingaskeppet<br />

Gaia samt kvinnoskeppet Embla, båda<br />

från Norge. Traditionellt förknippas inte<br />

vikingatiden tillsammans dessa ideal, dock inom enstaka period när<br />

vikingatiden existerar ett gångbar intresseväckare,<br />

faller detta sig naturligt för att allt fler grupper vill<br />

presentera sin personlig vikingatid.

Äventyret<br />

kombineras tillsammans med personliga samt politiska<br />

visioner. Vikingatiden hjälper mot för att dra uppmärksamheten<br />

till den valda frågan.<br />

15

---

Bygge från vikingatida skepp inom Roskilde. Foto: Jes Wienberg.<br />

Vikingatiden äger, historiskt samt idag, använts<br />

för för att förhärliga nationalism samt legitimera<br />

nazism, rasism samt främlingsfientlighet.

Även<br />

inom arkeologin finns tydliga modell på<br />

sådant bruk. Missbruket från perioden har<br />

tvingat fram markanta ställningstaganden från<br />

personer engagerade inom vikingatiden såsom tar<br />

avstånd ifrån sådana värderingar. dock intressant<br />

är, för att detta existerar acceptabelt för att återskapa<br />

vikingatiden, medan detta existerar ytterst erhålla rekonstruktörer<br />

som ger sig mot för att återskapa den<br />

svenska stormaktstiden.

Vikingatiden besitter genom<br />

nationalromantiken fått identisk innebörd<br />

av romantiserad nationell storhetstid som<br />

stormaktstiden, dock existerar troligen mer legitim<br />

idag, eftersom detta rör sig ifall ett mer<br />

avlägsen period. Karl XII samt Gustaf II Adolf har<br />

ju genom år flitigt brukats från grupper med<br />

rasistiska samt nazistiska motiv, samt deras<br />

styren besitter ifrågasatts från forskare.

Vikingatiden<br />

används från desto fler grupper, givetvis<br />

även relaterade till rasism samt nazistiska. en modell är<br />

när skinheads inom huvudstaden, genom Anders<br />

16<br />

Carlberg samt ungdomshuset Fryshuset i<br />

Stockholm, fick tillfälle för att bygga en vikingaskepp<br />

efter för att Stockholms ort beviljat<br />

kronor mot projektet.

Syftet var<br />

brottsförebyggande. Varför några skinheads<br />

valde för att bygga vikingaskepp finns detta säkert<br />

andra förklaringar mot. modell vid en ickediskriminerande<br />

och antirasistiskt bruk av<br />

vikingatiden finns även. inom Fotevikslagen som<br />

gäller på grund av varenda medverkande inom Fotevikens<br />

vikingareservat, står nästa inom Frihetsbalken:<br />

”Detta existerar Fotevikens primär lag:<br />

Ingen, varken inhemsk alternativt främling, viking<br />

eller icke viking, man alternativt kvinna, kristen eller<br />

asadyrkare, gul-, röd-, vit- alternativt svarthyad ska<br />

dömas genom sin tro, härkomst, kön eller<br />

lyte.

för tillfället frågar någon: existerar Foteviken ett säker<br />

plats till samtliga för att vistas på? Svaret bör inom all<br />

framtid vara: Ja.” (Fotevikens Museum<br />

hemsida 23 femte månaden i året )

---

Vikingatiden existerar visserligen den kortaste från de<br />

förhistoriska samt historiska epoker likt rekonstruktionerna<br />

i den denna plats framställningen<br />

knyter an mot, dock detta existerar den period vilket har<br />

genererat flest rekonstruktioner totalt sett.<br />

Perioden ger stora möjligheter för att tolka in en<br />

egen perception från perioden.

Enkla och<br />

rättframma roller på grund av män likt kvinnor kombineras<br />

med bilden från enstaka accepterad, angående än något<br />

barbarisk, civilisation samt traditioner. Resan till<br />

vikingatiden existerar flera olika resor. Några går<br />

till vapen, styrka manlighet samt mod, andra<br />

till miljö, unge, kvinnor, äventyr samt mission,<br />

ytterligare några mot affär, jordbruk och<br />

entreprenörskap.<br />

Medeltiden – tradition samt kontrast<br />

Resan mot medeltiden äger tillsammans år blivit<br />

starkt efterfrågad.

detta finns enstaka nära koppling<br />

till rollspels- samt lajvkulturen. Perioden är,<br />

tillsammans tillsammans med vikingatiden, den epok som<br />

oftast uppträder inom rollspelens planet. Riddaridealet<br />

och dem sköna jungfrurna lockar. Folklivet<br />

myllrar, detta finns utrymme till högt samt lågt,<br />

renhet samt smuts, välmående samt sjukdom -<br />

grymma sjukdomar vilket pesten samt spetälskan.<br />

Rik liksom fattig, man såsom kvinna förmå gestaltas.<br />

Det finns markanta roller samt historiska<br />

fenomen för att ta fasta vid.

Den typiska<br />

uppfattningen från medeltiden existerar en ståndssamhälle<br />

med dem detaljerad kategorierna frälse,<br />

präster, borgare samt bönder. Utifrån dessa<br />

stånd är kapabel återskapandet utgå. detta mesta utgår<br />

dock ifrån numeriskt värde från dem fyra stånden, nämligen<br />

frälse samt borgare.<br />

Inom ramen på grund av perioden finns möjlighet<br />

att leva sig in inom såväl markant manlig som<br />

kvinnlig identitet, liksom gränsöverskridande<br />

könsliga samt mentala alternativ, var sexualitet,<br />

mentala förmågor samt tillkortakommanden<br />

får område inom detta gycklande samt karnevalistiska.<br />

Det finns huvudsakligen numeriskt värde vägar mot medeltiden<br />

genom rekonstruktion.

Den en är<br />

att deltaga inom dem årligen återkommande veckor<br />

eller dagar vid temat likt existerar många vanliga i<br />

vår period, var festen existerar inom fokus samt undantaget<br />

från vardagen klart. Den andra existerar för att besöka<br />

de relativt ett fåtal centra liksom besitter etablerats i<br />

medeltidens namn, var detta finns rekonstruktioner<br />

av allt ifrån hamnar, båtar samt krigsmaskiner<br />

till byggnader samt värdshus.

Bebyggelsen<br />

anspelar ofta vid samhällets övre skikt,<br />

Personer inom dräkter ifrån vikingatid samt medeltid. Hantverkslägret<br />

i Kronobergs slottsruin nära Växjö. Foto: Jes Wienberg.<br />

som vid Bornholms Middelaldercenter med<br />

sin stärka storgård, omgiven från enstaka palissad<br />

(Bornholms Middelaldercenter hemsida 14<br />

juni ).

nära några centra, exempelvis<br />

Middelandercentret inom Sundby, finns även<br />

arenor till festligheter såsom tornerspel och<br />

marknader. detta fullfölja för att dem även förmå utgöra<br />

bakgrund till årligen återkommande fester av<br />

det förstnämnda slaget.<br />

Pilgrimsvandringen äger fått ett renässans i<br />

vår tidsperiod.

detta religiösa sökandet besitter inneburit,<br />

att ett sektion människor vänder sig mot andra<br />

former på grund av religiös utövning än detta traditionella<br />

gudstjänstbesöket. Pilgrimsvandringen<br />

uppfattas rentav såsom en sätt på grund av den troende<br />

att”erövra långsamhetens kultur”, samt att<br />

företa enstaka såväl yttre liksom inre vandring.

Den<br />

konkreta fysiska vandringen möjliggör även<br />

mentala vandringar inom detta inre, själsliga landskapet<br />

(Lindström , ff). Moderna<br />

pilgrimsvandringar besitter blivit enstaka vanlig företeelse<br />

runtom inom Norden. inom Norge äger exempelvis<br />

den medeltida pilgrimsleden ifrån Oslo<br />

till Nidaros markerats såsom vandringsled.

Den<br />

öppnades (Kollandsrud ). Pilgrims-<br />

17

---

vandringens historiska rötter inom medeltiden<br />

lyfts fram, samt vandringen blir såväl enstaka religiös<br />

som enstaka historisk samt turistisk upplevelse<br />

(Kollandsrud ff; upptäcktsresande ).<br />

Ibland ingår pilgrimsvandringar vilket en inslag<br />

i medeltidsfiranden.

inom samband tillsammans Olavsfestdagene<br />

i Trondheim kommer exempelvis<br />

många pilgrimer mot Nidarosdomen på grund av att<br />

besöka detta möjligen främsta medeltida och<br />

nutida pilgrimsmål inom Norden. Handlingen görs<br />

till minne från Olav Haraldsson, enstaka norsk kung<br />

som dog inom slaget nära Stiklestad (Olavsfestdagene<br />

hemsida 18 juni ).<br />

Medeltidens riddare utgör enstaka klar parallell<br />

till vikingen.

Riddaren kunna rentav sägas vara<br />

den ”civiliserade vikingen”, var myten om<br />

vikingen äger ersatts från myten angående riddaren<br />

(Wienberg b:9). inom detta ligger ett betoning<br />

av ett heroisk kontinuitet inom den nordiska historien.<br />

Det existerar periodens krigande klass som<br />

framhävs. Medan vikingen drar vid vikingatåg<br />

med skepp mot havs, övar sig riddaren i<br />

krigarkonsten tillsammans med siktet inställt vid erövring i<br />

korstågens namn.

för att återskapa detta heroiska<br />

förgångna existerar en huvudsakligen avsikt på grund av såväl vikingatidens<br />

som medeltidens rekonstruktörer.<br />

Köpmännen samt hantverkarna å sin sida,<br />

som små frukter från växter upp köp samt hantverk som<br />

bedrivs nära marknaderna, besitter även ett tydlig<br />

kontinuitet ifrån vikingatiden.

Dessutom finns<br />

det flera personer samt grupper likt obesvärat<br />

rör sig ovan den flytande gränsen mellan vikingatid<br />

och medeltid samt därmed förmå avyttra<br />

sina varor inom såväl vikingatida såsom medeltida<br />

omgivningar. inom detta gränsöverskridande<br />

sammanhang, likt skulle behärska kallas ”den<br />

långa vikingatiden”, existerar detta värt för att lyfta fram<br />

Fotevikens vikingareservat, var man har<br />

Referenser<br />

18<br />

vikingen inom sitt namn dock säger sig återskapa<br />

tiden kring , då Slaget nära Foteviken ägde<br />

rum, ett incident såsom inom historiska sammanhang<br />

klart definieras in inom en medeltida sammanhang.<br />

Även inom danska Ribe existerar vikingatiden<br />

lång.

Utställningen ”Ribes vikinger” visar<br />

Ribes bakgrund ifrån talet mot renässansen.<br />

Men möjligen existerar skillnaden mellan vikingatid<br />

och medeltid ej således massiv vilket dräktskick och<br />

vapenslag utför gällande? möjligen ger vår tids<br />

återskapande från såväl vikingatid såsom medeltid<br />

egentligen ett ganska likartad foto från perioderna,<br />

utgående ifrån enstaka besläktad värdering<br />

av detta heroiska förflutna?<br />

Tidsresans äventyr<br />

Att utflykt inom tiden bjuder vid flera variationer.<br />

Allt efter smakupplevelse går detta god för att välja sin egen<br />

reseprofil.

dock vilket existerar detta då tidsresenären<br />

väljer för att utflykt till? alternativt går färden kanske<br />

ifrån någonting? Flyktargumentet existerar ett vanlig<br />

förklaring mot främst inre resor, dock även till<br />

vår tids turistresor, liksom till flera känns obegripliga,<br />

när resandet äger berövats sin exklusivitet.<br />

På resan kunna oss eftersträva bildning, att<br />

utveckla den egna hobbyn, för att etablera grunden<br />

för enstaka alternativ livsstil, bedriva mission,<br />

uppleva äventyr alternativt bara koppla från.

oss kanske<br />

även flyr ifrån enstaka tråkig alternativt skrämmande<br />

vardag. detta beror vid hur man uppfattar<br />

resandets motiv, ifrån enstaka positiv alternativt negativ<br />

utgångspunkt.<br />

Att tidsresans äventyr ej existerar en fenomen<br />

isolerat ifrån politiken samt kunskapen, står<br />

klart.<br />

Bodil Petersson<br />

Petersson, Bodil Föreställningar ifall detta förflutna.

arkeologi samt rekonstruktion. (Avhandling) Lund:<br />

Nordic Academic Press (med däri relaterade litteraturreferenser).

---

Att återskapa enstaka gård. ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något alternativt installation?<br />

Åsa Ahrland<br />

Åsa Ahrland existerar hortonom samt agr. läkare, verksam nära Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med inriktning vid trädgårdshistoria.<br />

I hennes doktorsavhandling ’Den osynliga handen.

Trädgårdsmästaren inom talets Sverige’<br />

() belyser denna trädgårdsmästarens roll samt villkor beneath talet.<br />

Vaux-le-Vicomte restaurerades beneath tidigt anförande. Foto: franska turistbyrån.<br />

Vaux-le-Vicomte – en tidigt exempel<br />

Intresset till historiska trädgårdar är kapabel sägas<br />

ha väckts vid talet tillsammans restaureringen av<br />

barockträdgården Vaux-le-Vicomte inom Frankrike,<br />

ritad från talets stora trädgårdsarkitekt<br />

och trädgårdsmästare André le Nôtre.

Trädgården<br />

måste mer alternativt mindre nyanläggas,<br />

eftersom flertalet vattenkonster, skulpturer<br />

och andra element ägde kollapsat alternativt saknades<br />

helt. nära den denna plats tiden fanns gränsen<br />

mellan vilket liksom avsågs existera enstaka restaurering av<br />

en grönområde samt vilket såsom fanns ett nyanläggning<br />

i äldre stil ofta oklar, alternativt rättare sagt, distinktionen<br />

ansågs ej lika viktigt vilket den gör<br />

idag.

nära Vaux-le-Vicomte ägde man inledningsvis<br />

ingen mål för att återskapa le Nôt-<br />

res broderiparterrer, utan anläggningen kom<br />

under en inledande skede inom upphöjd grad för att präglas av<br />

den egna tidens ideal. Mot talets slut,<br />

skedde enstaka återgång mot en hårdare formspråk<br />

inom den samtida trädgårdskonsten, delvis en<br />

reaktion mot tidigare stilideals organiska former<br />

och starka betoning vid hortikultur med<br />

ett exotiskt, färgrikt samt mångfacetterat växtmaterial.<br />

Intresset till äldre trädgårdsstilar<br />

växte samt fick sålunda småningom stort genomslag.<br />

Arkitekten Achille Dûchene inriktade sig<br />

på restaureringar samt nyanläggningar inom historisk<br />

stil.

Då denne inom start från talet involverades<br />

vid Vaux-le-Vicomte fick projektet en<br />

ny mål. tillsammans utgångspunkt inom äldre<br />

illustrationer från trädgårdarna, någon program av<br />

19

---

le Nôtre fanns ej, gjorde man för tillfället en försök<br />

att återskapa talets parterrer. Dûchene<br />

kan ej sägas äga haft enstaka inom modern mening<br />

vetenskaplig inriktning tillsammans med restaureringen.<br />

Snarare fick dem tillgängliga illustrationerna utgöra<br />

underlag samt inspiration till ett tolkning<br />

av talets trädgårdar.

Ändå brukar Vauxle-Vicomte<br />

tillsammans tillsammans Versailles, betraktas<br />

som en från dem bästa exemplen vid talets<br />

trädgårdskonst inom land i västeuropa. Frågan om<br />

vem vilket egentligen skapat dagens anläggningar<br />

vid Vaux-le-Vicomte behandlades inom en<br />

fransk domstol Domstolens svar måste<br />

tolkas såsom för att detta existerar Dûchene, eftersom hans<br />

arvingar tilldelades upphovsmannarätten vid<br />

kommersiell användning från fotografier av<br />

parterrerna.<br />

Exemplet Vaux-le-Vicomte belyser en par<br />

av dem centrala frågeställningarna nära restaureringar<br />

och rekonstruktioner från trädgårdar,<br />

parker samt andra gestaltade landskap.

vilket är<br />

det egentligen man skapar samt vem existerar det<br />

som skapar detta? ett ytterligare problematik som<br />

måste hanteras existerar den förändring såsom ett<br />

landskap ständigt genomgår, samt vilket existerar själva<br />

grundförutsättningen till trädgårdskonst<br />

och trädgårdskultur. detta faktum för att dessa miljöer<br />

till stora delar består från levande organiskt<br />

material, vilket förmå äga en begränsad livsspann, begränsat<br />

till en tid såsom hos enstaka annuell, alternativt ett<br />

månghundraårigt såsom hos enstaka träd alternativt ek,<br />

innebär för att detta behövs enstaka kontinuerlig skötsel –<br />

eller angående man därför önskar – enstaka ständigt aktiv<br />

relation mellan ett alternativt flera människor och<br />

platsen till för att den bör förbli enstaka gård eller<br />

en park.

Trädgårdar existerar tillsammans med andra mening sociala<br />

företeelser starkt präglade från sina initiativtagare,<br />

upphovsmän (och -kvinnor), förvaltare<br />

och vårdare - en förhållande såsom inom flera fall<br />

kan försvåra rekonstruktionsarbetet.<br />

Krav vid vetenskaplighet<br />

Kanske förmå man lite förenklat yttra för att försöken<br />

att rekonstruera trädgårdar spänner<br />

mellan numeriskt värde fält: mellan ett konstnärlig gestaltning<br />

och enstaka vetenskaplig mål.

mot detta<br />

ska läggas ekonomiska, praktiska samt miljömässiga<br />

aspekter liksom man ofta måste ta hänsyn<br />

till. Den vetenskapliga metodiken har<br />

under senare delen från talet fått en allt<br />

större genomslag nära trädgårdsrestaureringar<br />

och –rekonstruktioner. Den brukar inbegripa<br />

20<br />

en bred översyn från olika typer från tillgängligt<br />

källmaterial såsom planer, kartor och<br />

andra illustrationer, räkenskaper, korrespondens,<br />

dagböcker, topografisk litteratur.

Till<br />

detta förmå läggas grundlig undersökningar av<br />

själva anläggningen samt vad den kunna förmedla<br />

ovan samt beneath markytan. Betydelsefullt för<br />

denna tillväxt besitter arkeologen Vilhemina<br />

Jashemskis utgrävningar från romerska trädgårdar<br />

i framför allt Pompeji vid talet varit.<br />

Hennes sysselsättning kom för att motivera många<br />

forskare inom detta trädgårdshistoriska området.<br />

I framför allt Storbritannien samt USA,<br />

men även vid andra platser äger arkeologiska<br />

metoder använts sedan talet vilket ett<br />

komplement mot andra typer från källstudier i<br />

samband tillsammans med trädgårdsrestaureringar.

Som<br />

en resultat från dem ökade kraven vid autenticitet<br />

och vetenskaplighet, äger undersökningar och<br />

tolkningar från historiska trädgårdar breddats<br />

till för att ej bara omfatta struktur, arkitektur, utan<br />

också dess beståndsdelar, dvs. olika typer av<br />

material, ej minimalt växterna.<br />

Ett från dem maximalt intressanta samt spännande<br />

restaureringsprojekten beneath dem senaste decennierna,<br />

där arkeologin spelat ett central<br />

roll, existerar palatsträdgårdarna nära den kungliga<br />

befästningen Sigiriya vid Sri Lanka.

Trots att<br />

ruinerna efter palatset ifrån talet e. Kr<br />

uppe vid ett upphöjd bergvägg mitt inom djungeln upptäcktes<br />

i start från seklet, förstod man först<br />

på talet för att enstaka storskalig axial trädgårdsanläggning<br />

bevarats ifrån identisk period. inom undersökningarna<br />

som pågick beneath flera tid deltog<br />

även svenska arkeologer.

enstaka betydelsefull princip<br />

i arbetet fanns för att endast genomföra undersökningar<br />

och restaureringsåtgärder inom den ena<br />

halvan från den symmetriska anläggningen, medan<br />

den andra halvan lämnades oskadad. Traditionell<br />

grävningsteknik kombinerades med<br />

non-destructable, icke-förstörande, metoder<br />

såsom georadar samt ytinventering.

Bland<br />

annat påträffades en komplicerad underjordiskt<br />

dräneringssystem samt en stort antal vattenkonster<br />

som besitter restaurerats. Sigiriya existerar idag<br />

världsarv. 1<br />

Teori samt praktik<br />

Den inledande gången arkeologi användes inom stor<br />

skala nära enstaka rekonstruktion från ett historisk<br />

trädgård inom Europa fanns nära detta kungliga jaktslottet<br />

Het Loo inom Holland, en arbete som

---

Den rekonstruerade trädgården nära varm Loo inom Holland.

Foto: ortnamn Ahrland<br />

planerades samt genomfördes Utgrävningarna<br />

visade för att stora delar från talsanläggningen<br />

från Wilhelm från Oraniens<br />

regenttid nedsänkt kvar inom en lägre lager under<br />

landskapsparken. på denna plats påträffades kanaler och<br />

vattenledningsrör, fundament efter murar och<br />

fontänbassänger.

Tillsammans tillsammans med olika<br />

typer från skriftliga källor, bilder, planer och<br />

kartor växte bilden från den äldre anläggningen<br />

fram. varm Loo fanns även den inledande restaureringen,<br />

där massiv vikt lades nära för att växtmaterialets<br />

sammansättning samt placeringen från växterna<br />

i rabatterna skulle överensstämma med<br />

talets planteringar sålunda långt detta fanns möjligt.<br />

Med andra ämne fick man från ekonomiska<br />

skäl och/eller praktiska skäl kompromissa.<br />

Istället till marmor samt ytterligare sten<br />

i skulpturer, fontäner, kaskader samt arkader<br />

användes cement (”konststen”) samt inom broderiparterrerna<br />

introducerades plastskenor på grund av att<br />

hålla dem olika materialen vid lokal.

Projektet<br />

har erhållit viss bedömning på grund av för att man introducerat<br />

element vilket skulpturer samt kaskader utan att<br />

veta noggrant hur originalen sett ut. Huvudmotivet<br />

för för att rekonstruera varm Loo fanns vikten av<br />

att återskapa enstaka totalitet sålunda liksom detta enstaka gång var<br />

tänkt, vilket ansågs motivera för att byggnaderna<br />

återfick sin äldre exteriör, för att enstaka senare flygel<br />

revs samt för att den tidiga talsparken, en<br />

jardin anglais, blev tagna försvunnen.

Efter protester från<br />

allmänheten sparades dock några enstaka<br />

större träd tillsammans stort dendrologiskt värde som<br />

ett slags överlagring inom dem bortre parterrerna. 2<br />

I start från talet, samt tillsammans liknande<br />

argumentation, nämligen ”to treat the palace<br />

and the gardens as an entity, as Wren and<br />

William and Mary had planned” rekonstruerades<br />

Het Loos ”systeranläggning”, The Privy<br />

Garden nära Hampton Court, även den sedan<br />

länge försvunnen tillsammans undantag på grund av några<br />

stora träd/förvuxna buskar ifrån tiden.

3 Med<br />

stor vetenskaplig mål både tillsammans avseende<br />

på struktur samt innehåll dokumenterades och<br />

undersöktes denna barockträdgård samt dess<br />

historia. Förutom dräneringssystem, socklar<br />

för skulpturer, planteringshål efter idegranarna<br />

på terrasserna, påträffades parterrerna och<br />

deras fleur dem lis-mönster, vilka visade sig<br />

överensstämma tillsammans planerna ifrån tiden.

För<br />

att behärska öppna upp trädgården mot Themsen,<br />

bestämde man sig till för att ej låta några<br />

befintliga växt stå kvar, utan inom möjligaste mån<br />

21

---

flytta dem mot andra platser inom parken. en stort<br />

arbete lades ned vid undersökning ifall växtmaterialet<br />

i talsanläggningen. inom likhet med<br />

Het Loo återfanns ej någon komplett<br />

växtförteckning ifrån trädgården, utan istället<br />

fick man ta utgångspunkt inom ett rad olika listor<br />

och beskrivningar tillsammans anknytning till<br />

trädgården.

Tidsenliga perenner, annueller,<br />

och sålunda långt detta fanns möjligt, lökar uppförökades<br />

och olika provinienser från Buxus<br />

sempervirens ’Suffruticosa’ provodlades. dem ursprungliga<br />

järnekarna samt idegranarna sågades<br />

ner efter för att man ägde tagit sticklingar likt så<br />

småningom bör ersätta nuvarande växt i<br />

rekonstruktionen.

Originalskulpturerna inom marmor<br />

ansågs existera alltför känsliga till för att vara<br />

utomhus samt ersattes därför från repliker i<br />

samma ämne, medan originalskulpturerna i<br />

bly står inom trädgården. Trots ett tydlig strävan<br />

efter autenticitet besitter man tvingats utföra flera<br />

kompromisser, ej sällan från säkerhetsskäl<br />

och moderna skötselkrav.

dock även andra<br />

hänsyn besitter fått tas, såsom nära rekonstruktionen<br />

av lövgången, var den ursprungliga almen<br />

på bas från almsjukan ersattes tillsammans avenbok. 4<br />

Ungefär samtidigt vid talet blev ytterligare<br />

en kunglig barockanläggning föremål<br />

för ett restaurering/rekonstruktion, nämligen<br />

Det Kriegerske anlaeg nära Frederiksborgs slott i<br />

Danmark.

Även på denna plats genomfördes arkeologiska<br />

undersökningar, vilka gav nödvändig information<br />

om talets terrasserade kaskadanläggning,<br />

dess utformning samt konstruktion.<br />

Bland annat påträffades kvarlevor från detta gamla<br />

vattenledningssystemet inom struktur från trä- samt blyrör.<br />

Arkitekten Kriegers strategi ifrån utgjorde<br />

tillsammans tillsammans räkenskaper samt andra<br />

typer från källmaterial bildade underlag för<br />

arbetet.

denna plats talar man ifall genskabelse, ”der er<br />

ikke tale angående enstaka rekonstruktion alternativt ett restaurering,<br />

men ifall ett virkeliggørelse af J. C.<br />

Kriegers framtidsperspektiv, såsom den kendes fra hans<br />

store farvelagde strategi fra til Frederik V’s<br />

Atlas mere end to årtier efter havens anlæggelse.”<br />

5<br />

Tanken besitter snarast varit för att anläggningen<br />

ska existera ett konstnärlig tolkning inspirerad av<br />

platsens saga.

Detta innebär för att de<br />

fontäner såsom syns vid Kriegers program, dock för<br />

vilka inga skriftliga alternativt arkeologiska belägg<br />

påträffats idag ändå finns vid ställe. 6 ej heller<br />

har man kunnat avsluta sig mot ifall anläggningar-<br />

22<br />

”Det Kriegerska anlaeg” beneath rekonstruktionsarbetet,<br />

Fredriksborg inom Danmark.<br />

na inom realiteten ägde en lika stort antal springvatten<br />

(25 st) likt Kriegers program visar.

Här<br />

har man valt detta formulering såsom man ansett ger<br />

rikast upplevelse (26 st) samt samtidigt inte<br />

stjäl uppmärksamhet ifrån kaskaden. Springvattnets<br />

kan belysas underifrån samt höjden<br />

varieras. vid nedre terrassen äger man valt att<br />

förändra planens kungliga monogram och<br />

istället nyttja den nuvarande drottningens<br />

monogram, tillsammans tillsammans monogrammen<br />

från dem tre regenter beneath vilka kaskadanläggningen<br />

existerade.

7<br />

En rad anpassningar mot praktiska, ekonomiska,<br />

miljö- samt säkerhetsmässiga krav har<br />

gjorts. Sjuttonhundratalets kaskadanläggning<br />

försörjdes tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ifrån en antal närbelägna<br />

dammar samt plats helt beroende från nederbörd.<br />

I dagens anläggning pumpas vattnet<br />

runt inom en cirkulerande struktur var detta också<br />

renas.

på grund av syftet eller målet äger ett teknikcentral<br />

byggts beneath nedersta terrassen. ett glasskiva<br />

har installerats till för att ge illusionen från att<br />

kaskadens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig rinner ut inom slottssjön. Av<br />

miljöskäl äger man ej kunnat använda<br />

blyöverdragna plankor vid avsatserna inom kaskaden<br />

som inom den ursprungliga konstruktionen,<br />

utan äger istället byggt upp avsatserna från bly-

---

Tycho Brahes odlingsområde nära Uraniborg vid Ven inom Öresund.

Foto: Gert Magnusson<br />

färgad fiberbetong. 8 Broderiparterrernas ursprungliga<br />

material äger delvis ersatts från andra<br />

material, således använder man istället för<br />

krossat tegel skarlakansröd granit på grund av för att undvika algbildning.<br />

Stenmaterialet ligger ovanpå en<br />

fiberduk tillsammans järnband mellan dem olika ytorna.<br />

Man fann ej någon inspelade eller skrivna bevis angående<br />

växterna inom plate-banden, utan besitter inom möjligaste<br />

mån använt tidsenliga växter (perenner,<br />

annueller, lökar) liksom planterats tillsammans rabatterna<br />

på varm Loo liksom förebild.

dem gamla buxbomshäckarna<br />

togs försvunnen, samt istället användes<br />

Buxus sempervirens ’Faulkner’, ett härdig, men<br />

modern samt relativt glansig buxbomssort.<br />

En planerad hypotes<br />

I mitten från talet väcktes frågan ifall att<br />

återskapa astronomen Tycho Brahes anläggning<br />

Uraniborg vid Ven. Restaureringsarbetet<br />

inleddes tillsammans arkeologiska undersökningar av<br />

de befintliga vallarna likt omgav slottet och<br />

trädgårdarna eftersom dem ej fanns byggda inom rät<br />

vinkel.

Kunde verkligen Tycho Brahes ursprungliga<br />

anläggning ej äga varit vinkelrät?<br />

Det visade sig för att vallarna nedsänkt vid ursprunglig<br />

plats. således småningom påträffades även enstaka bit<br />

av ett stenlagd gång samt ett sektion blåmusselskal<br />

som skulle behärska äga utgjort markbeläggning i<br />

trädgården.

9 Trots en många magert källmaterial<br />

inte minimalt då detta gällde växterna inom trädgården,<br />

beslöt man sig till för att vandra vidare. Ett<br />

tvärvetenskapligt diskussion arrangerades<br />

vid SLU inom Alnarp , var vetenskapsman diskuterade<br />

olika aspekter beträffande kunskapsläge,<br />

metodik samt angreppssätt.

Syftet fanns för att ”i<br />

Florensdokumentets anda föra en informellt,<br />

tvärvetenskapligt konversation mot befrämjande av<br />

restaureringen”. Redan för tillfället nedsänkt fokus vid växtmaterialet,<br />

dvs. vilka växter såsom förmå ha<br />

funnits inom talets land samt vilka arter i<br />

vilka arrangemang såsom förmå äga funnits i<br />

trädgården nära Uraniborg.

10 Då sockenskolan<br />

från talet nedsänkt inom trädgårdens område,<br />

beslutades detta för att endast en från dem fyra kvarteren<br />

i trädgården skulle återskapas, dvs. man<br />

skulle utföra ett partiell rekonstruktion samt de<br />

eroderade vallarna skulle rätas upp. Idén var<br />

att återskapa Uraniborg vilket ifall Tycho Brahe<br />

23

---

höll vid för att bygga upp sin anläggning.

11 Så<br />

småningom växte tanken fram för att trädgården<br />

kunde ses såsom enstaka ”planterad hypotes”, en<br />

anläggning var man sakta dock säkert tillsammans ett<br />

målmedvetet sysselsättning kunna flytta riktmärket allt<br />

närmare ett äkta alternativt tidsenlig plantering.<br />

12 Målet existerar för att vid sannolika grundläggande principer eller fundament hypotetiskt<br />

rekonstruera trädgårdens mönster och<br />

växtinnehåll utifrån kulturväxternas introduktionshistoria,<br />

generella kunskaper ifall den<br />

nordeuropeiska renässansträdgården, jämförelser<br />

med andra trädgårdar inom grannskapet från<br />

tiden samt Tycho Brahes tänkbara inspirationskällor.<br />

13 Efter för att nära invigningen fått<br />

nöja sig tillsammans moderna fruktträdsorter samt till<br />

dels en handelsortiment från perenner och<br />

annueller, äger man successivt bytt ut växtmaterialet<br />

till talsarter, helst tillsammans ett känd<br />

lokal, regional alternativt skandinavisk proviniens.

I<br />

ett senare steg () äger ytterligare en<br />

fjärdedel från trädgården anlagts, var man<br />

planterat dem kända kultur- samt trädgårdsväxter<br />

som introducerats inom land fram mot ,<br />

då Brahe lämnade ön. Uraniborg besitter således<br />

utvecklats mot en kunskapsprojekt inom små skala,<br />

där trädgården fått ett laborativ alternativt experimentell<br />

funktion.

14<br />

Känsla samt kunskap<br />

Den inledande projekteringsetappen vid Ven leddes<br />

av landskapsarkitekten Sven-Ingvar Andersson,<br />

under flera kalenderår professor nära konstakademien<br />

i Köpenhamn samt tillsammans bred erfarenhet<br />

av sysselsättning tillsammans historiska trädgårdar.<br />

Trots, alternativt möjligen snarare vid bas från, senare<br />

decenniers betoning vid vetenskaplig noggrannhet<br />

och autenticitet, äger Sven-Ingvar<br />

Andersson framhållit trädgårdsrestaurering<br />

som en konstnärligt sysselsättning samt understryker<br />

den poetiska upplevelsen ett grönområde måste<br />

förmedla.

Hans initiativ för att nära sidan av<br />

rekonstruktion samt restaurering lägga till<br />

begreppet ”fri förnyelse” besitter fått en stort<br />

genomslag inom diskussionen inom såväl landet liksom i<br />

Danmark. inom Kulturmiljövård skriver Sven-<br />

Ingvar Andersson: ”Om detta ej existerar möjligt att<br />

rekonstruera samt ifall förfallet äger gått så<br />

långt, för att detta ej finns något kvar för att bygga<br />

en renovering vid (…) förmå man utföra detta jag<br />

kallar på grund av fri förnyelse”.

då man restaurerar<br />

enligt denna teknik, existerar detta ej formen, men<br />

värdigheten, den konstnärliga kvaliteten och<br />

24<br />

upplevelserikedomen man bevarar. 15 Sven-<br />

Ingvar Andersson använde sig exempelvis av<br />

detta tillvägagångssätt nära Tranæker , där<br />

allt såsom återstod från talsanläggningen var<br />

en yttre ram bestående från lindar samt dokumentärt<br />

källmaterial inom princip saknades.

Här<br />

gjordes ett fri tolkning från enstaka äldre anläggning<br />

med historisk inspirerade element som<br />

påfåglar, fågelhus, kanaler samt springvatten<br />

med syftet för att producera ”en gård liksom existerar en<br />

bild från vår idé angående hur detta kunde ha<br />

varit, likt ett vision angående hur enstaka festlig slottsträdgård<br />

kunde titta ut.” 16 möjligen skulle man<br />

också behärska yttra för att ambitionen inom detta här<br />

fallet snarast plats för att producera en slags iscensättning<br />

av enstaka park utan egentliga krav på<br />

autenticitet.<br />

Som Sven-Ingvar Andersson framhåller<br />

måste ofta dem olika angreppssätten, den vetenskapligt<br />

byggda hypotesen samt den konstnärliga<br />

iscensättningen, alternativt uppsättningen om<br />

man därför önskar, kombineras till för att producera liv inom en<br />

historisk odlingsområde, dock även på grund av för att utföra den<br />

trovärdig.

Låt oss inom en sista aktuellt exempel<br />

se hur svårt detta inom praktiken är kapabel artikel och<br />

vilka komplikationer liksom kunna uppstå då de<br />

olika förhållningssätten träffas inom enstaka samt samma<br />

trädgård. Den inledande trädgården likt man<br />

försökt rekonstruera inom land existerar den före<br />

detta botaniska trädgården, alternativt akademiträdgården<br />

vid Uppsala högskola liksom övergavs<br />

kring sekelskiftet då verksamheten flyttades<br />

till slottsträdgården.

Trädgårdens historia<br />

går tillbaka mot talet då den anlades av<br />

Olof Rudbeck d.ä., målet på grund av detta nybildade<br />

Linnésällskapet plats emellertid för att återskapa<br />

trädgården såsom den sett ut beneath Carl von<br />

Linnés tidsperiod. Rekonstruktionen skulle erhålla namnet<br />

Linnéträdgården.

Då arbetet tog sin början<br />

ägde platsen omvandlats mot enstaka park<br />

med bågformade gångar liksom användes på grund av att<br />

presentera runstenar. Orangeriet fanns en museum<br />

med arkeologiska samlingar. från den äldre<br />

anläggningen återstod endast några enstaka<br />

reliktväxter.<br />

Restaureringsprojektet drevs från för att ett<br />

antal inflytelserik professorer nära universitetet och<br />

fick ett på grund av tiden upphöjd vetenskaplig ambition.<br />

Det innebar bl.a.

för att man gick igenom<br />

arkivmaterial från olika stöt samt för att massiv vikt<br />

lades nära principen för att endast nyttja dem kulturväxter<br />

som funnits inom trädgården under

---

Linneträdgården inom Uppsala. Foto: Gert Magnusson<br />

Linnés period samt svenska vilda växter likt man<br />

visste för att Linné kände mot.

ett omfattande<br />

sammanställning ovan dem växter liksom funnits i<br />

trädgården beneath Linnés period gjordes av<br />

botanikern Oscar Juel. Olika rön kring trädgårdens<br />

historia samt restaureringen publicerades<br />

löpande inom sällskapets årsskrift. Arkeologi<br />

användes ej medvetet såsom undersökningsmetod<br />

i trädgården, däremot påträffades<br />

rester från mot modell från vattenledningar och<br />

dammkonstruktioner beneath anläggningsarbetet.<br />

Kvarter samt dammar rekonstruerades i<br />

huvudsak i enlighet med Carl Hårlemans program från<br />

, även angående måtten ej precist överensstämmer<br />

med planen.

Växterna arrangerades<br />

enligt vad man visste angående planteringarna i<br />

talsträdgården. på grund av prydnads skull,<br />

tillkom dock blomsterlister utmed huvudgången,<br />

vilka återfinns ursprunglig vid enstaka senare<br />

illustration. växt såsom man trodde antingen<br />

var ifrån Linnés tidsperiod alternativt kunde existera senare<br />

ättlingar fick stå kvar Endast detta centrala<br />

området, var Linné odlat växter inom enlighet<br />

med sin systematik, rekonstruerades, den så<br />

kallade förgården, området framför Linnés<br />

tjänstebostad vilket bl.a.

rymt ekonomibyggnader<br />

och stallgård inkluderades ej från praktiska,<br />

och ekonomiska skäl. detta fanns inom början<br />

på talet planer vid för att återföra orangeriet<br />

(som ej arrenderades från Linnésällskapet) till<br />

ursprungligt utseende, dock förslaget ställde<br />

sig troligen till kostsamt. inom start vid talet<br />

inrättades tjänstebostaden efter enstaka omfattande<br />

restaurering mot Linnémuseum och<br />

byggnadsförklarades anläggningen.

Så<br />

småningom äger ansvaret på grund av trädgården tagits<br />

över från universitetet, medan Linnésällskapet<br />

fortfarande driver Linnémuseet. 17<br />

Inför firandet från årsminnet från Linnés<br />

födelse uppkom frågan angående för att bygga ett<br />

hus tillsammans servicefunktioner till gäst, dvs.<br />

biljettkassa, fik, toaletter samt affär.

Ett<br />

förslag gjordes såsom försökte återskapa förgårdens<br />

utseende beneath Linnés period genom att<br />

uppföra numeriskt värde byggnader tillsammans ”tidsenlig exteriör”<br />

på den område dem båda ekonomibyggna-<br />

25

---

derna återfinns vid Hårlemans strategi ifrån <br />

Med hänvisning mot hur relativt lite såsom är<br />

känt angående hur dem båda husen fanns utformade<br />

och noggrant fanns dem fanns belägna, avstyrktes förslaget<br />

av myndighet för kulturarv, tillståndsgivande<br />

myndighet.

ett mindre arkeologisk<br />

undersökning genomfördes visserligen under<br />

talet liksom demonstrerat förekomsten från ett byggnad<br />

i området, dock bortsett ifrån en par summariska<br />

schaktplaner samt enstaka foton, saknas<br />

egentlig register. Riksantikvarieämbetet<br />

hade ett principiell invändning inom sitt<br />

yttrande mot för att bygga byggnader inom talsstil.<br />

Genom för att dessa ej skulle vara<br />

exakta duplikat samt ej äga initial funktion<br />

ansågs dem ej tillföra Linnéträdgården<br />

något pedagogiskt värde.

18 en nytt förslag<br />

med ett helt modern byggnad blev tagna fram som<br />

bemöttes positivt från samtliga ansvariga organisationer;<br />

Riksantikvarieämbetet, Uppsala<br />

universitet samt Statens fastighetsverk, men<br />

fick enstaka område opinion emot sig. Genom att<br />

materialval ej fanns förenligt tillsammans med byggnadslovet<br />

blev bygget således försenat för att man <br />

istället uppfört en provisorium, ett modern<br />

glasbyggnad tillsammans med biljettkassa samt shop.

I<br />

själva trädgården äger man inför jubileet uppfört<br />

en replik från Linnés apricarium, detta lilla<br />

växthus var solkrävande arter förvarades på<br />

somrarna beneath talet. duplikat från de<br />

gallergrindar vilket leder in mot dem olika kvarteren<br />

efter talsillustrationerna från trädgården<br />

har byggts.

Apburar samt fågelburar utmed<br />

huvudgången äger vid liknande sätt rekonstruerats<br />

och modeller från varelse förfärdigats av<br />

en konstnär. Järngrindarna nära entrén vid<br />

Svartbäcksgatan besitter fått en nytt överstycke<br />

efter äldre förebild. detta fanns även planer på<br />

att utföra enstaka replik från den Venusstaty såsom stod<br />

vid stora dammen beneath talet, dock det<br />

visade sig artikel alltför kostsamt.

19 inom Linnémuseet,<br />

(en gång Linnés bostad) äger särskilda handmålade<br />

tapeter förfärdigats efter talsförlaga<br />

inför jubileumsåret.<br />

26<br />

Olika antikvariska principer besitter således tilllämpats<br />

för den nya servicebyggnaden respektive<br />

trädgården samt museet. inom detta första<br />

fallet anses detta ej lämpligt för att rekonstruktionen<br />

från talet får tillägg inom historicerande<br />

stil, denna plats existerar detta tvärtom viktigt för att den<br />

byggnad vilket uppförs avviker ifrån den övriga<br />

miljön samt ej uppfattas vilket anförande.

Ett<br />

idag vanligt, på grund av för att ej yttra normalt, antikvariskt<br />

förhållningssätt inom historiska miljöer. Inne<br />

i trädgården samt inom museet syftar åtgärderna till<br />

att tillsammans med hjälp från moderna efterbildningar av<br />

talets utrustning samt andra objekt att<br />

ge enstaka foto från talets gård samt dess<br />

verksamhet.

denna plats ansluter man klart till<br />

talets idéer angående för att försöka återskapa den<br />

miljö inom vilken Linné levde samt arbetade. Så<br />

med vilket avsikt vårdas egentligen Linnéträdgården<br />

och hur man önskar informera dess historia?<br />

Är Linnéträdgården enstaka historisk anläggning<br />

där autenticiteten existerar detta centrala värdet och<br />

årsringsprincipen bör råda alternativt bör oss titta trädgården<br />

som en slags iscensättning från Linnés<br />

vardagsvärld?<br />

I likhet tillsammans Carsten Jarlov, direktör nära Slots-<br />

och Ejendomsstyrelsen inom land 20 , som<br />

ansvarat till återskapandet från detta Kriegerske<br />

Anlaeg nära Frederiksborg tror jag för att arbetet<br />

med kulturarvet, ej minimalt trädgårdar och<br />

parker från olika stöt, idag står inför helt nya<br />

utmaningar.

Istället på grund av enstaka passiv förvaltning<br />

krävs enstaka lärorik förmedling samt enstaka aktiv<br />

dialog tillsammans med besökarna. Detta omfattar långt<br />

större sociala samt ekonomiska åtaganden än<br />

vad enstaka restaurering alternativt rekonstruktion inom sig<br />

själv innebär. Hur bör oss möta dagens stora<br />

publik tillsammans sitt trädgårdsintresse samt aktiva<br />

sökande efter kunskap?<br />

Åsa Ahrland

---

Fotnoter<br />

1 titta t ex Bandaranayke, , <br />

2 titta vidare Ahrland, , s.

7 ff.<br />

3 Batey, , s. <br />

4 Woudstra, , s. 23 ff.<br />

5 Lange, , s. <br />

6 Lange, , s. <br />

7 Hendeliowitz, , s. <br />

8 Lange, , s. <br />

9 Ödman, , s. <br />

10 Lundquist, (förord)<br />

11 Andersson, , s. <br />

12 Lundquist, , s. titta även Lorentzon, , s. <br />

13 Lundquist, , s.

<br />

14 titta <br />

15 Kulturmiljövård <br />

16 Utblick landskap , s. <br />

17 Uppgifterna angående arbetet tillsammans med Linnéträdgården existerar främst hämtade ur föremål eller textstycken inom Svenska Linnésällskapets årsskrift<br />

från start från talet samt framåt.<br />

18 titta RAÄ:s yttrande 30/8 <br />

19 Linné Projektplan.<br />

20 titta Jarlovs förord inom Barokhaven ved Fredriksborgs Slot.

Genskabelsen af detta kriegerska Anlaeg, <br />

Litteratur<br />

Ahrland, ortnamn, , Trädgårdsrestaurering. Tre europeiska modell, Nordkirchen, varm Loo. Painshill Park,<br />

Stad & nation nr , Movium/Inst. till landskapsplanering, SLU, Alnarp.<br />

Andersson, Sven-Ingvar, , Uraniborgs renässansträdgård. Restaureringsprojektets förutsättningar<br />

och hypoteser, Uraniborgs renässansträdgård.

Renässansens växtmaterial. narrativ ifrån en seminarium<br />

på Alnarp 19 feb. , Alnarp.<br />

Bandaranayeke, Seneca, , Sigiriya: Research and Management at a Fifth-century Garden<br />

Complex, Journal of Garden History.<br />

Batey, Mavis, , The history of the Privy Garden, The Story of the Privy garden at Hampton Court,<br />

London.<br />

Hendeliowitz, Jens, detta Kriegerske Haveanlaeg, Barokhaven ved Frederiksborg Slot.

Genskabelsen af Det<br />

kriegerske Anlaeg.<br />

Linné Projektplan, Uppsala högskola (opubl.)<br />

Lorentzon, Kenneth, , Plantjakt, Tycho Brahe. Stjärnornas herre, Landskrona.<br />

Lange, Bente, , Genskabelsen af detta kriegerske Kaskadeanlaeg, Barokhaven ved Frederiksborg Slot.<br />

Genskabelsen af detta kriegerske Anlaeg.<br />

Lundquist, Kjell, (red.) Uraniborgs renässansträdgård.

Renässansens växtmaterial. redovisning ifrån ett<br />

seminarium vid Alnarp 19 feb. , Alnarp.<br />

Lundquist, Kjell, , The plant ämne in the renaissance garden of Tycho Brahe at Uranienborg<br />

() on the island of Ven – a reconstruction project in progress, Särtryck ur Museologia<br />

scientifica, vol. , suppl.<br />

Kulturmiljövård nr /<br />

Utblick landskap 3/<br />

Woudstra, Jan, , The reconstruction of the Privy Garden, The Story of the Privy garden at Hampton<br />

Court, London.<br />

Ödman, Anders, , arkeologi inom Tycho Brahe-lämningarna, Tycho Brahe.

Stjärnornas herre, Landskrona.<br />

27

---

Å rekonstruere ett historisk hage – umulig alternativt bare<br />

enormt utfordrende?<br />

Mette Eggen<br />