Behandling av psykiskt sjuka förr och idag

Omhändertagandet från mentalt sjuka plats länge bara ett förvaring beneath säkra förhållanden på grund av för att skydda omvärlden mot »dårarnas« förehavanden. Philippe Pinel (1745–1826) löste visserligen deras bojor samt förespråkade ett mera human vård, dock någon behandling ägde han ej för att tillhandahålla. Olika fantasifulla förslag tillsammans med gungor samt rotationsmaskiner prövades, bromsalter samt långbad mot bekymmer ägde väl ett viss påverkan, samt ännu vid 1950-talet fanns långtidsbadkaren kvar vid Ulleråkers vårdinstitution.

en framsteg fanns arbetsterapin tillsammans med enkla hantverkssysslor, såsom lugnade flera rastlösa. Dr Nils-Gustaf Kjellberg nära Ulleråker plats på denna plats ett från pionjärerna.
Medan »dårarna« tidigare betraktats liksom ett diffus mängd förvirrade individer gjorde Emil Kraepelin (1856–1926) inom München detta inledande försöket för att särskilja olika psykoser: manodepressivitet respektive dementia praecox, sålunda kallad därför för att den drabbade unga.

Den sistnämnda uppdelade han inom fyra typer: lätt, hebefren, kataton samt paranoid, samt ansåg den existera ett progressiv samt obotlig sjukdom, likt berodde vid en organiskt fel inom hjärnan. flera neurologer anslöt sig mot den uppfattningen. Den schweiziske psykiatern Eugen Bleuler gav 1911 sjukdomen namnet psykisk sjukdom (kluven själ), därför för att patienternas verklighetsuppfattning plats kluven.

Gentemot denna perception hävdade några psykiatrer för att sjukdomen berodde vid svåra psykiska erfarenheter inom tidig tidig del av ett liv. detta ansåg tex Sigmund Freud (1856–1939), såsom ifrån start plats neurolog samt elev mot bl a jean Martin Charcot dock vilket senare utvecklade psykoanalysen, ifrån start ett behandling mot hysteri såsom sedan, via bl a drömtydning, kom för att appliceras inom en vidare fält tillsammans koncentration vid sexuella erfarenheter samt fantasier.
kvar fanns den gängse åtgärden nära psykisk sjukdom inlåsning vid obestämd tidsperiod, ofta livstid, inom landet vid något från detta tjugotal asyler alternativt hospital tillsammans vardera tusentals vårdplatser liksom fanns runt angående inom landet.

dem sjuka fick ett omtänksam samt vänlig omvårdnad, arbetsterapi, ibland även musik- alternativt konstterapi. till flera blev musiken enstaka tröst, andra ägde konstnärlig talang samt tolkade sina hallucinationer tillsammans penselns hjälp. Långbad kombinerat tillsammans med olika duschmodeller samt elektroterapi tillsammans elektroder vid armarna prövades framför allt mot neuroser.

Man prövade enstaka tidsperiod för att operativt avlägsna olika endokrina kroppsdel, såsom tyreoidea alternativt hypofysen, på grund av för att dämpa agiterade psykoser, dock fann för att detta ej hjälpte.
Den inledande verksamma terapin gavs mot den sensyfilitiska dementia paralytica, då Julius Wagner-Jauregg 1883 fann för att enstaka sådan patient, såsom sjuknat tillsammans erysipelas samt upphöjd förhöjd kroppstemperatur, blev mentalt förbättrad.

han prövade tillsammans olika feberframkallande medel samt pausade på grund av för att ympa in malaria tillsammans god utfall. Man ympade malaria tillsammans med blodprov ifrån enstaka patient mot nästa beneath exakt isolering, således för att ej myggor skulle komma åt för att sticka vederbörande samt sedan sprida malarian inom samhället. Man prövade sedan andra sätt för att framkalla förhöjd kroppstemperatur, t ex tillsammans med intravenös spruta från svavelpreparat alternativt tillsammans med hjälp från enstaka s k hyperterm, enstaka bår tillsammans med inbyggda värmelampor över.

Sådan behandling förekom ännu vid 1950-talet, då penicillinet definitivt tog ovan såsom produktiv behandling mot lues.

Wagner-Jauregg fick Nobelpriset 1927. Nästa försök mot produktiv behandling rörde psykisk sjukdom samt lanserades från Wien-läkaren Manfred Sakel 1934. detta plats insulinkoma. Den ursprungliga iakttagelsen fanns, liksom nära feberterapin, enstaka slump. Sakel behandlade morfinister samt trodde för att insulin samt hypoglykemi skulle dämpa deras intensiv oro eller upprördhet. han fann då påtagliga förändringar från deras psykiska ställning eller tillstånd, vilket föranledde honom för att även testa hypoglykemi nära psykisk sjukdom.

denne såg sådan påverkan för att han fortsatte för att förbättra terapin samt försökte ge enstaka vetenskaplig förklaring mot resultaten. denne ansåg för att hypoglykemi suddade ut nervcellernas senast förvärvade kontakter samt reaktioner, samt för att dem då återgick mot sitt tidigare, friskare mönster. han gav insulin inom dagliga stigande doser tills ett dygn patienten föll inom koma samt väcktes efter 4–5 timmar genom för att sötningsmedel tillfördes, inom regel genom magsond.

Behandlingen genomfördes 3–6 gånger inom veckan beroende vid patientens reaktion. Efter högsta 50 injektioner trappades insulindosen ibland successivt ner. Redan beneath dem tidiga hypoglykemiperioderna visade patienten ändrade reaktioner. Hallucinationerna försvann beneath några timmar. Patienterna blev kontaktbara samt svarade adekvat, dock gled snart åter in inom sitt psykotiska status.

nära varenda hypoglykemitillfälle förlängdes dem friska perioderna på grund av för att slutligen gå vidare fram mot nästa behandling.
Sakel redovisade sina inledande 300 fall samt kunde notera 80 andel tillfrisknade samt arbetsföra angående psykosen behandlades inom 6 månader. inom kroniska fall tillsammans med ovan 1,5 års duration visade 40 andel god remission, vilket förmå jämföras tillsammans med dem spontana remissionerna, såsom inom Sakels redogörelse uppges mot 5–25 andel.

Insulinbehandlingen blev tagna emot tillsammans med entusiasm runt angående inom världen, samt effekt tillsammans med tusentals patienter rapporterades tillsammans med ungefär 40 procents läkning. Sakel emigrerade mot New York var denne grundade ett stiftelse. han dog inom enstaka hjärtattack 1957.
enstaka intressant iakttagelse gjorde filologen långnovell jakobson beneath enstaka vistelse inom Uppsala 1941: då patienten väcks ur insulinkoma existerar denna ett kreditkort stund afatisk, dock språkbehärskningen återvänder inom någon halvtimme samt då inom identisk ordning vilket den utvecklas hos detta lilla barnet.
då Hibernal kom 1953 minskade insulinbehandlingen successivt, dock 1957, då jag kom mot Ulleråker, såg jag stora insulinsalar tillsammans rader från komatösa patienter, likt ansvarig sköterska väckte tillsammans sondmatning.

Nästa somatiska psykosbehandling kom då namn Ladislas von Meduna inom Budapest 1935 publicerade sin behandling tillsammans inducerad chock.

han ägde tyckt sig hitta ett antagonism mellan epilepsi samt psykisk sjukdom samt ville därför framkalla epileptiska anfall hos sina schizofrena patienter. denne prövade inledningsvis tillsammans kamfer dock övergick sen mot cardiazol (pentametylentetrazol), en medel likt använts nära akut hjärtsvikt »för för att stimulera hjärt- samt andningscentra« dock liksom inom högre dos utlöser epileptiforma kramper.

Även Meduna emigrerade mot USA, samt hans terapimetod spreds snabbt mot tusentals patienter. Man fann snart för att chockmetoden fanns maximalt produktiv mot depression.
Ugo Cerletti introducerade inom Rom 1938 elektrochock tillsammans med elektroder applicerade mot tinningarna – mera lättstyrd än behandlingen tillsammans cardiazol. Varför chockbehandlingen hjälpte kunde man ej förklara.

Cerletti ansåg för att den frigjorde enstaka substans kallad acroamin, dock kunde inte någonsin belägga detta. Elektrokonvulsiv behandling (ECT) blev snabbt ett gängse teknik ovan läka världen, dock den ägde nackdelen för att flera patienter ådrog sig frakturer beneath sina krampanfall.
Kotkompressioner uppgavs inträffa inom 50 andel. detta fanns därför en stort framsteg då Bennett 1941 införde metoden för att injicera detta sydamerikanska indianpilgiftet kurare, likt spärrar acetylkolin inom nervändsluten, samt likt idag ägde renframställts därför för att detta kunde injiceras intravenöst.

Senare besitter ju detta blivit narkosrutin, dock psykiatrerna plats inledningsvis. inledningsvis gavs ECT tillsammans enstaka elektrod nära vardera tinningen, dock numera ges detta unilateralt tillsammans båda elektroderna ovan identisk hjärnhalva, vilket ger mindre efterverkningar.

En olycklig struktur från somatisk behandling från psykoser introducerade Egas Moniz (1874–1955), professor inom neurologi inom Lissabon sedan 1911.

1927 införde han cerebral angiografi genom spruta från natriumjodid inom karotis. Moniz sökte efter handgripliga metoder på grund av för att behandla dem psykoser denne träffade inom sin erfarenhet. ifrån sin kurs hos Charcot vid La Salpêtrière inom Paris kände denne Georges Gilles dem la Tourette, såsom ägde använt »skakhjälmar« mot parkinsontremor samt vertigo.
Moniz ansåg för att frontalloberna plats säte på grund av människans psykiska handling samt för att patologiska fixa idéer uppstår var.

angående man kunde avbryta dessa impulser samt deras vidare spridning inom hjärnan skulle friska impulser ta överhand. ifrån dessa utgångspunkter beslöt Moniz 1935 för att avbryta nervförbindelserna ifrån frontalloben bakåt, ursprunglig genom för att injicera alkohol inom centrum ovale, var detta ej finns några blodkärl liksom är kapabel skadas. Efter ett period övergick han mot för att genom en par trepanerade hål inom skallbenet ovanför pannan föra in ett sond tillsammans enstaka införd metalltråd, samt tillsammans med hjälp från denna knipsa från ett bit vävnad »som man avlägsnar kärnhuset ur en äpple«.
Hans inledande 20 patienter ägde kroniska psykoser tillsammans med ångestagitation samt vanföreställningar.

från dem rapporterade han sju tillfrisknade, sju förbättrade samt sex oförändrade efter en par dagars insamling. denne nämnde inte någonsin dem svåra konsekvenserna: för att patienterna tappade handling samt reducerades mot likgiltiga vegetativa varelser. Förvisso blev flera mera lättskötta samt lugna dock mot priset från sin individualitet. dem förvandlades mot zombier.
dem stora asylerna runt ifall inom världen fanns nära denna period fulla från tusentals patienter, oroliga, agiterade samt ur stånd för att vistas ute inom samhället.

Asylerna, sinnessjukhusen, ägde lika flera vårdplatser liksom kroppssjukhusen, dock omsättningen fanns obetydlig, flera vårdades ifrån ungdomen samt all existensen ut. Även ifall inredning samt bemanning fanns torftiga blev ändå kostnaderna avgörande, vilket bidrog mot för att samtliga förslag mot terapier liksom kunde leda mot utskrivning ifrån asylen blev tagna emot tillsammans entusiasm även från dem myndigheter såsom stod på grund av kostnaderna.
Moniz lobotomi alternativt leukotomi, liksom detta även kallades eftersom man skar inom den vita substansen, blev snabbt ett populär behandling, samt tiotusentals patienter fick genomgå olika varianter från denna behandling runt angående inom världen.

Amerikanen Walter Freeman, såsom fanns enstaka från dem ivrigaste förespråkarna, utarbetad ett teknik var man stack in enstaka stilett (ispik, kallad) genom orbitataket samt rörde ifall inom frontallobens mediala område. Ibland harpunerade man en blodkärl tillsammans med letalt påverkan, dock flertalet överlevde, samt flera kunde tecknas ut ifrån asylerna samt vårdas inom hemmet från sina anhöriga, ofta tackar vare stora uppoffringar inom struktur från tidsperiod samt möda.

Olika varianter från psykokirurgi prövades vid olika håll.

Man injicerade egenblod inom frontalloben alternativt inom cingulumregionen. Man exstirperade små bitar från frontalbarken, topektomi, alternativt från talamus. tillsammans med stereotaktiskt införda elektroder prövade man tillsammans med för att koagulera olika centrala kärnor. varenda metoder dämpade några alarmerande symtom, dock lämnade ofta invalider såsom resultat. inom dags- samt veckopress skrevs ofta sensationsartiklar angående nya behandlingsmetoder likt botade, vilket ökade pressen vid läkarna för att nyttja även uselt utprövade metoder.
idag existerar psykokirurgin inom stort sett en minne blott, dock detta finns skäl för att påminna ifall hur kreditkort tidsperiod detta existerar sedan sådana för tillfället helt förkastade metoder plats gängse.

Hur flera från dagens behandlingsmetoder kommer framtiden för att fördöma?

Läkartidningen 45/2006

Lakartidningen.se

Psykiatri existerar enstaka forskning samt behandling från psykiska sjukdomar, emotionella störningar samt onormala beteenden.^[1] Psykiatrins utgångspunkt existerar psykopatologin, den vetenskapliga läran ifall psykiska symptom.

detta existerar ett psykiatriker alternativt mentalvårdare vilket sköter behandlingen samt diagnostiseringen från enstaka individ tillsammans med psykiska störningar genom bland annat samtal.^[2] Inom psykiatriska behandlingar finns flera inriktningar samt flera metoder, exempelvis kognitiv psykoterapi, gruppterapi, kognitiv beteendeterapi m.m.

Idag, inom modern period, existerar vissa psykiska sjukdomar enklare för att behandla jämfört tillsammans på grund av 200 tid sedan.

Synen vid människor såsom lider från enstaka psykisk sjukdom äger dessutom förändrats. Efter medicinens genombrott inom mitten från 1900-talet minskade antalet människor vid mentalsjukhus då ett ytterligare svar mot för att bota patienter tillsammans psykiska sjukdomar uppfanns. Neuroleptika, ett team medicin såsom används mot allvarliga psykoser, fanns detta inledande genombrottet inom medicinen.

Några kalenderår senare introducerades även substansen imipramin, även kallat till en antidepressivt medicin. detta finns flera metoder för att bemöta psykiska sjukdomar bland annat genom läkemedel alternativt psykoterapi. dem olika metoderna ger ofta lika goda konsekvens dock används nära olika situationer exempelvis beroende vid vad till sjukdom liksom bör behandlas samt mot vilken grad sjukdomen utvecklats.

Historik

Psykiatrin beneath medeltiden

På medeltiden kallade man individer tillsammans med psykiska sjukdomar alternativt besvär på grund av vansinniga alternativt dårar, olika skällsord användes alltså till för att förklara personer tillsammans med psykiska sjukdomar. Dessa personer behandlades ej likadant såsom ordinära personer, istället utsattes vansinniga personer på grund av kränkningar samt fanns lika utsatta likt andra förtryckta minoritetsgrupper.

Personer tillsammans psykiska sjukdomar behandlades inom dem flesta fallen hemma från familjemedlemmar. ifall detta plats en tillräckligt allvarligt fall kunde mentalt sjuka personer behandlas vid helgeandshus alternativt vid hospital, vid hospital prioriterades dock personer tillsammans med spetälska. andra svaga grupper inom samhället kunde även tas grabb ifall vid helgeandshus exempelvis fattiga, gamla samt personer tillsammans sjukdomar utöver psykiska sjukdomar.^[3][4]

Den senare hälften från medeltiden började man blockera eller hindra in mentalt sjuka personer inom lokaler separata ifrån friska människor, även kallade dårhus.

vid dårhusen fanns levnadsförhållandena nästan värre än tidigare vid helgeandshusen. dem tillsammans psykiska sjukdomar spärrades ofta in bland brottslingar samt kriminella vid dårhusen. Ibland behövde mentalt sjuka bo inom underjordiska hålor vid dårhusen, var dem vilket plats oroliga blev fastkedjade runt armar samt ben.

Mentalsjukvården

Man brukar yttra för att synen vid psykiska sjukdomar förändrades tillsammans sekelskiftet 1800 inom landet.

beneath 1800-talet började man inse för att personer tillsammans med psykiska sjukdomar faktiskt led från sjukdomar vilka kunde botas. Man ansåg ej för att mentalt sjuka fanns vansinniga, besatta alternativt dåraktiga längre. detta kom för att skapas en nytt medicinskt enhet var man kunde utforska samt undersöka psyket vid människor tillsammans psykisk ohälsa till för att behärska hitta botemedel mot dessa sjukdomar.

Vadstena hospital plats en från dem inledande statliga hospitalen vars arbetsuppgift fanns för att behandla intagna patienter tillsammans med psykiska sjukdomar. Intagna patienter fick ej längre kallas till exempelvis dårar vid bas från ett stadga införd 1823 vilket sade för att samtliga personer intagna vid vårdinrättning behöver kallas på grund av patienter oavsett sjukdom alternativt besvär.

Georg Engström anställdes vid Vadstena hospital 1826 liksom hospitalsläkare samt blev Sveriges inledande anställda specialistläkare vid heltid. detta plats beneath denna period då läkarna fick enstaka bredare områdeskännedom kring fenomenet vansinne samtidigt liksom prästerna fick enstaka mer passiv roll kring området. beneath Engströms period vid Vadstena hospital utvecklade han olika diagnoskategorier på grund av för att känna till hur han skulle behandla specifika patienter; dumhet, sinnesrubbning, fix vansinnighet m.m.^[5] Faktorer vilket kunde orsaka vansinne i enlighet med Engström fanns personens omgivning samt levnadssätt.

Engströms slutsats kring dem mentalt sjuka patienter såsom plats inskrivna vid Vadstena hospital plats för att ett moraliskt ogynnsam miljö kunna orsaka samt bibehålla ett persons vansinne.^[6][7]

1855 uppfördes detta inledande mentalsjukhuset inom land vilket fanns Konradsberg, dem inledande patienterna vid Konradsberg ankom dock ej förrän 1861.^[8] Mentalsjukvården började utvecklas vid riktigt beneath mitten från 1800-talet.

för tillfället kom läkarna för att ta ovan prästernas roll för att ta grabb angående mentalt sjuka, medan prästernas resultat avtog skyndsamt. Detta behövde dock ej artikel något positivt, snarare motsatsen angående man frågar ett mentalt sjuk beneath 1800-talet. Man visste ej hur man skulle bota mentalt sjuka beneath 1800-talet, därför gjordes olika experiment vid dem sjuka vilka vissa metoder fanns brutala.

Behandlingar gick ofta ut vid för att skrämma den mentalt sjuka genom antingen psykisk alternativt kroppslig smärta. beneath mitten från 1900-talet började dem brutalaste metoderna avta, dock andra metoder introducerades likt exempelvis lobotomi, insulinchocken samt olika behandlingar tillsammans med el vilka även fanns metoder tillsammans ogynnsamma konsekvenser. Efter medicinens genombrott beneath 1900-talet blev både lobotomi samt elbehandling ovanligt för att nyttja likt behandling från mentalt sjuka dock fanns enstaka teknik såsom fanns inom bruk beneath inledande halvan från 1900-talet fram mot samt tillsammans 1963.

Elbehandlingar användes nästan läka tiden, således fort ett patient behövdes lugnas ner. Lobotomi plats ett mer komplicerad behandling inom form eller gestalt från kirurgi var man skar försvunnen olika delar från hjärnan. inom flera fall fullföljde behandlingen sitt avsikt, galenskapen samt ångesten försvann ofta hos patienten. Behandlingen ägde däremot allvarliga bieffekter, efter behandlingen blev patienten ofta helt avtrubbad samt apatisk, även dödligheten från processen plats väldigt hög.^[9]

Under sent 1800-tal samt tidigt 1900-tal började antalet patienter vid mentalsjukhus öka drastiskt.

ett från dem huvudsakliga anledningarna mot ökningen fanns för att flera smittades från syfilis, liksom beneath den denna plats tiden fanns ett många seriös sjukdom. en sent etapp från syfilis förmå påverka nervsystemet vilket förmå leda till inom psykos, demens samt andra neurologiska sjukdomar hos den smittade. detta fanns inga antibiotika beneath den på denna plats tiden såsom kunde bota syfilis vilket orsakade inom för att mentalsjukhusen fylldes vid inom rask takt.

Slutligen hittades en botemedel mot syfilis, utvecklat från Julius Wagner-Jauregg, liksom användes mellan 1917 samt 1950 vilket resulterade inom för att antalet intagna patienter vid mentalsjukhusen avtog.

Medicinens framgång

Mitten från 1900-talet fanns banbrytande på grund av mentalsjukvården samt plats även den start delen mot avslutandet från mentalsjukhus.

1949 började den inledande neuroleptikan, klorpromazin, utvecklas. Läkemedlet testades ursprunglig liksom bedövningsmedel vid soldater samt visade sig äga enstaka lugnande påverkan. Tidigt in vid 1950-talet fann man även för att klorpromazin ägde ett lindrande konsekvens mot psykoser vilket fanns unika attribut till en medicin beneath denna period. Uppfinnandet från neuroleptikan fanns revolutionerande på grund av psykiatrivården samt ersatte flera dåtida behandlingsmetoder såsom exempelvis elchock, lobotomi, insulinchock m.m.

beneath mitten från 1900-talet ägde tillströmning från syfilissmittade patienter minskat vid mentalsjukhusen, efter uppfinnandet från neuroleptikan började även psykotiska patienter tecknas ut då dem kunde klara sig själva efter för att blivit tilldelade mediciner.^[10]

1957 lanserades imipramin liksom fanns den inledande antidepressiva substansen. nära uppfinnandet från imipramin plats syftet för att tillverka ännu en neuroleptikum, läkemedlet visade sig dock ej äga någon inverkan vid psykoser.

Istället fann man för att imipramin ägde ett effekt vid depressioner efter för att Roland Khun föreslagit för att man skulle testa läkemedlet vid personer vilket led från depression.^[11]

Det inledande lugnande läkemedlet tillkom 1960 vilket fanns librium. Mellan 1950 samt 1960 uppfanns sammanfattningsvis varenda dem tre huvudgrupperna från psykofarmaka vilket än idag används nära behandling från psykiska sjukdomar.

Mentalsjukhusen försvinner

I mitten från 1900-talet fanns upp mot en trettiotal mentalsjukhus inom land tillsammans olika storlekar. detta största mentalsjukhuset beneath 1900-talet inom landet fanns Beckomberga tillsammans med cirka 2000 patientplatser. beneath slutet från 1920-talet påbörjades bygget från Beckomberga mentalsjukhus planeras samt byggnaden stod helt genomskinlig 1935.

Arkitekten på baksidan byggritningarna plats Carl Westman. Även Långbro vårdinrättning plats en mentalsjukhus inom Stockholms samhälle. beneath 1970-talet fanns detta cirka 1350 platser efter ett utbyggnad från sjukhuset. beneath enstaka viss period plats nazistenHermann Göring inlagd vid Långbro vårdinrättning vid bas från en morfinmissbruk.^[12]

Under 1960- samt 1970-talet påbörjades ett avveckling från mentalsjukhusen.

Man ville erhålla försvunnen tvångsvården samt för att den psykiatriska vården skulle utgå utifrån frivillighetsprincipen. en tvivel kring mentalsjukhusen började spridas inom landet samt enstaka successiv avveckling påbörjades. beneath 1980-talet började avvecklingen ta hastighet vid riktigt samt en från dem sista sjukhusen liksom stängdes ner fanns Beckomberga vårdinrättning (1995), vilket även plats en från dem största sjukhusen.

Idag besitter dem flesta mentalsjukhus gjorts ifall mot andra anläggningar såsom lägenheter, arbetsplatser, äldreboenden tillsammans mera.

Se även

Referenser

Vidare läsning