Maträtt roman torgny lindgren

När jag plats små bemödade sig morsan ibland tillsammans med för att utföra pölsa. nära dessa tillfällen plats jag ganska nödbedd, jag minns rätten likt ett kornig, köttig massa svällande inom munnen. ej noggrann liksom för att man bad ifall påbackning. Jag läste ett samtal tillsammans med Torgny Lindgren var han påstod för att innanmätet (lungorna) inom döda tuberkulosoffer kunna påminna angående just pölsa.

detta på denna plats borde ju bara spä vid min aversion, dock faktum existerar för att efter äga läst Pölsan finns detta enstaka chans för att jag ger rätten ett andra chans.

Romanen behöver man ej ge ett andra chans. Den sitter direkt liksom ett från Lindgrens maximalt mångtydiga romaner. Den existerar fabulerande, djupsinnig, öm samt förbannat rolig. vad gäller äckeleffekter överträffar den förvisso ej Hummelhonung (vilket existerar en svårslaget rekord), dock äger istället ett enklare, roligare story för att låta sig ryckas tillsammans med från.

Den rör sig vigt mellan olika tidsplan samt existerar inom långa stycken självkommenterande. enstaka metaroman liksom inte någonsin blir pretentiös.

Berättelsen inleds tillsammans med för att enstaka notisskrivare just påbörjat ett notis angående enstaka mystisk man såsom skådats inom byn Avabäck. Året existerar 1947. Efter några meningar avbryts han dock från posten likt kommer.

en meddelande ifrån tidningens chefredaktör förbjuder honom för att utföra enstaka enda fras mot då detta uppdagats för att allt denne tidigare skrivit bara varit bluff samt båg. detta bör dröja mer än femtio tid innan notisskrivandet återupptas, ursprunglig sedan chefredaktören dött, dock då bara växer notisen mot enstaka dominerande skröna ifall lungsoten liksom förstör fritt inom inlandet samt angående numeriskt värde mäns jaktverksamhet efter pölsa, efter den slutgiltiga pölsan, den liksom existerar något mer än bara undfägnad.

Ett från dem starkast briljant temana inom boken existerar själva skrivprocessen, dess förutsättningar samt möjligheter.

vilket existerar för att författa? vad existerar sanning samt vilket existerar fiktion? Samtidigt existerar detta både enstaka appell till detta fria termen samt ett satir ovan förlagens jaktverksamhet vid bästsäljare. ifall skrivandet säger Lindgren egen för att denne ej åstadkommer mer än en par tre meningar ifall dagen. denne vet ej varför denne skriver. han kallar sig ej författare.

alternativt till för att formulera detta liksom notiskskrivaren inom Pölsan: "Det plats rakt ingenting. detta fanns bara alldeles detsamma vilket för att utföra ett mening."

Ingen behöver bli frustrerad ovan dem meningar såsom Lindgren gjort inom Pölsan. han behåller sin gamla, kärva, nästan bibliska stil, den såsom han förädlat ur den västerbottniska dialekten, sammansatt tillsammans med språklig lätthet.

detta finns en flyt samt enstaka självklarhet inom prosan vilket vore den stöpt inom språkets allra ursprungligaste form eller gestalt. detta existerar blytungt dock flyger ändå.

Torgny Lindgrens skrivna verk skiktar sig ofta vid en diskret sätt. vilket vilket verkar existera detta en existerar något annat. ett lätt skröna visar test vid djupa mänskliga insikter.

han klär detta mytiska inom triviala symboler såsom maträtter samt bruksredskap. denne äger gjort sitt Västerbotten mot en Lindgrenland, bebott från bortglömda, tjuriga, egensinniga varelser. Lindgren till deras mål, bokstavligen, inom Pölsan.

Pölsan existerar vid sätt samt vis såsom den ultimata pölsa dem båda pölsafanatikerna tills slut finner hos Ellen inom Lillsjöliden.

vid frågan vilket enstaka sådan himmelsk pölsa är kapabel artikel gjord från svarar Ellen: "Hon innehåller allting".

I diskussionen nedan (efter referat vid engelska) ifall Torgny Lindgrens långnovell Pölsan kommer jag för att referera mot Bachtins teorier ifall romanen utifrån begreppen karneval samt dialog. Genom för att titta ”pölsan” såsom enstaka foto till skapandet samt skrivandet kommer jag för att visa hur man kunna titta denna lärobok liksom ett litterär bild från begreppet dialogisk roman.

***

The Swedish novel Hash bygd Torgny Lindgren fryst vatten one of my favourite books.

The first character who fryst vatten presented fryst vatten a man who writes articles in the newspaper. But one day he gets a letter from the editor-in-chief – the man fryst vatten fired; the editor says that everything he has ever written can be proved to be ingenting but lies. The editor will not allow him to write another line ever again.

And the man doesn’t write. He doesn’t even write his own name – not until years has passed and the editor-in-chief fryst vatten dead.

The he starts writing igen. He fryst vatten old bygd now, but he has survived his old age; if anything, he gets younger the more he writes.

And what fryst vatten he writing? About some people in a by in the north of Sweden where he lives; it fryst vatten the 1940’s and the tuberculosis fryst vatten a heavy burden to the country. People get sick, people die. But one day a man comes a long, who says that he fryst vatten immune to the disease: he had it once, but got better, and now he will never get infected igen.

He fryst vatten Lars Högström, the new school teacher. And he has, in the beginning, a quest: searching the answer to what this disease really is.

But soon he finds himself another sökande eller uppdrag. He takes a room in a house where all his predecessor has lived before him, and the fastighetsägare, Eva Marklund, cook for him. She gives him hash. Never before in his entire life has he tasted something as delicious as this.

And he wants to find out all about it. But Eva says that there fryst vatten no recipe, every woman has her own, and no one would ever dream about writing it down. There fryst vatten a limit to what letters can säga, she says.

And there fryst vatten another man in the by. A traveller, a stranger. He comes in a bus, he sells textile, he says his name fryst vatten Robert Maser. He speaks Swedish with an ever so small accent, because he comes from Germany.

But he has, he says, no memories of the war, or anything at all about his past life. He, too, becomes fascinated with the food that fryst vatten called hash.

Robert and Lars become friends, and soon they begin a tour around the countryside to find out as much as they can about all the local variations of the hash. The best one, the most famous, the most fantastisk and mysterious, fryst vatten made bygd a woman called Ellen.

Well. This summary can’t bygd it self explain why inom like this book. There are many things to be funnen in it. The old man who writes this story tries to explain to Linda (the sjuksköterska who takes care of him) that she cannot ask him any questions about writing. It fryst vatten not possible to talk about writing, writing fryst vatten way too serious for that. But in fact, this entire novel fryst vatten a great speech about the art of being a novelist.

And it fryst vatten about poetry, about creativity. The author also addresses questions about epistemology, about truth and reality and fantasy. Different world views are presented, for example, the editor-in-chief who says that reality fryst vatten, bygd its natur, documentary. To him, the world fryst vatten either black or vit, and a writer cannot man any truth claims what so ever. There fryst vatten also Niklas, another sjuksköterska, who says that, yes, he can of course read, but he has no use of what he reads, reading fryst vatten purposeless and meaningless.

There fryst vatten also Bertil, a ung man – now we’re back in the time of tuberculosis – who prides himself of knowing everything about all people; he sees himself as perfect, because his body fryst vatten in total symmetry; everything on the right side of the body fryst vatten a perfect reflection of the left side.

And there fryst vatten much more to this. In the skrivelse below inom will refer to Mikhail Bakhtin’s theories of carnival and dialogue.

bygd looking at “the hash” as an image of creation and writing, inom will argue that Torgny Lindgren’s novel fryst vatten a perfect bild of the concept of “the dialogic novel” as Bakhtin defines it. (See end of ord for references.)

***

I Problems of Dostoevsky’s Poetics beskriver Bachtin hur Dostojevskij behandlar sina romankarktärer samt varför: han strävar efter för att fokusera vid deras inre genom för att behandla dem vilket människor.

Notisskrivaren inom Pölsans ramberättelse blir tillsagd från sin chefredaktör för att han ej är kapabel gå vidare hitta vid falska nyheter ifall påhittade personer – han skriver ifall dem liksom angående dem vore verkliga.

Författaren fäller inga omdömen angående karaktärerna, redogör Bachtin, han beskriver dem ej, denne visar dem till läsaren liknande dem existerar. Tanken existerar för att identisk sak gäller denna plats vilket inom verkliga existensen – ingen förmå tränga helt mot botten från enstaka ytterligare samt känna till allting, detta finns ständigt kvar något liksom existerar okänt, oavslutat, oväntat.

Författaren överraskar ej sina karaktärer, dock kunna överraskas från dem. han väljer sina hjältar; måste sedan följa deras personlig inre logik.

I Pölsan förbjuder redaktören sin skribent för att gå vidare, samt detta dröjer en halvt liv tills han tar upp pennan igen. Då bor han vid ålderdomshem, samt denne låter ibland vårdaren Linda studera detta han skriver. denna existerar den maximalt intresserade läsare han äger, trots för att denna, såsom dem flesta andra omkring honom, besitter svårt för att förstå skönlitteratur, samt denna tycker för att denna ej begriper sig vid hans karaktärer.

Lindgren skriver: ”Ingen kunna förstå dem, sade denne liksom skrev. inte någonsin någonsin” (s. 123). ej ens han egen förstår dem alltså; han låter dem växa fram sålunda vilket Robert Masers tyger växer från klimatet (s. 74). då Linda frågar vem textilhandlaren Robert Maser egentligen existerar, svarar notisskrivaren för att detta vet ingen, ej ens Maser egen. Linda ifrågasätter hur han då kunna notera ifall honom, varpå notisskrivaren svarar: ”Det en följer ur detta andra.

Jag skriver bara själva notisen, jag äger inget ansvar. [...] då enstaka människa väl tagit sig in enstaka notis, sade denne, då slipper denna knappast ut igen.” Jfr hur Bachtin påpekar för att skapande ej existerar identisk sak liksom för att uppfinna.

Men för att uppfinna existerar just vilket chefredaktören tyckte för att han gjorde, samt detta existerar detta identisk såsom för att ljuga.

redaktören existerar från den uppfattningen för att ”[v]erkligheten existerar mot sin natur dokumentarisk” (s.11), dvs denne önskar ej trycka något inom sin periodika vilket ej direkt avspeglar verkligheten. dock vilket existerar verkligheten? detta existerar ett fråga liksom måste följa, då berättaren äger förklarat för att hans ordsökande existerar något ”djupare” än chefredaktörens.

Den senare företräder någon slags objektivism, ett kunskapssyn var bara detta sanna existerar värdefullt, samt detta sanna existerar enstaka fast punkt inom tillvaron, mot vilken allting kunna prövas samt antingen verifieras alternativt falsifieras. Man besitter enstaka verklighet, samt den bör avbildas sålunda vilket den existerar, allt annat existerar bedrägeri.

Kan enstaka fantasiprodukt inte någonsin artikel sann?

till notisskrivaren existerar fantasin ett vara från verkligheten (s. 14). Skrivandet existerar någonting djupare än ett sanningsfråga, samtidigt liksom den även existerar en söka efter sanning, dock inom ljus medvetenhet angående för att begreppet verklighet är kapabel äga olika sidor. Notisskrivaren söker alltså efter någonting genom sitt skrivande, även ifall han ej kunna definiera helt klart vad detta existerar.

söka kännetecknar flera från personerna inom romanen. Linda letar efter guld, Robert Maser möjligen efter sig egen, Bertils all liv utgörs från jobb efter kunskap, efter för att känna till allt angående samtliga (och denne blir desperat då denne slutligen inser för att denne ej är kapabel känna till allt angående varenda människa, vilket den dialogiska författaren i enlighet med Bachtin måste förstå). detta viktigaste existerar för att man söker efter någonting, säger folkskollärare Lars Högström (s.

41).

Själva sanningsbegreppet existerar ofrånkomligt, detta måste oss äga till för att behärska orientera oss inom tillvaron. oss önskar uppleva ordning inom våra liv; börjar man notera enstaka historia likt varken tycks äga start alternativt slut, var detta existerar enstaka smula oklart vilka personerna egentligen existerar samt ifall dem alls äger funnits, medan andra bevisligen ännu existerar… ja, då stör man den rådande ordningen var plats sak existerar vid sin område, var detta finns regler samt förordningar, etc.

dock notisskrivaren säger mot Linda: “hursomhelst existerar även någon sorts ordning [...]. Fast annorlunda (s. 30). Eva säger för att sanningen ”är således ohyggligt bestämd, detta existerar farligt för att bli slav beneath sanningen, sanningen existerar liksom tuberklerna ”(s. 131).

Men sanningen, detta existerar inom samtliga fall vad detta kurera tiden handlar ifall.

Sanningen ifall skrivandet, ifall konsten, ifall verkligheten, ifall tuberkulosen, angående pölsan, även angående sökandet existerar viktigare än för att hitta en svar.

I romanen framkommer olika attityder mot litteraturen. Linda besitter svårt för att förstå varför den gamle mannen skriver, likaså hennes arbetskamrat Niklas, likt tycker för att denne ej ”har någon användning” från för att studera (s.

57). Kommunalrådet skriver mot en bokförlag på grund av för att ett fåtal känna till ifall detta möjligen vid därför sätt går för att ett fåtal någon nytta från skrivandet – tjäna valuta vid detta. Åldringsforskaren likt nära en situation dyker upp vid ålderdomshemmet tycker för att läsning existerar lika kravlöst liksom för att titta vid landskap genom en tågfönster (s.

90f). dock den totalt motsatta synen uttrycks från Manfred Marklund, likt genom läsningen upptäcker för att han existerar föränderlig, för att man är kapabel utvecklas vilket människa (s. 101). dock då Lars Högström samt Robert Maser får tag vid ett kokbok till för att lära sig laga pölsa blir dem besvikna: detta skrivna termen existerar platt samt syrefattigt (s. 121). då dem tidigare bad Eva Marklund ifall en anvisning förklarade denna till dem för att ”det finns enstaka gräns till vad tecken förmå säga” (s.

50). dock detta existerar ingenting konstigt, tycker denna, detta existerar helt självklart för att detta finns ett gräns på grund av vilket man är kapabel uttrycka, noggrann vilket inte någonsin förmå nå helt mot botten från varenda person.

*

Bachtin skriver för att karnevalen existerar enstaka gränsplats mellan bildkonst samt liv. Hierarkier bryts ner samt samtliga människor existerar jämlika.

detta existerar ett andningspaus inom detta vardagliga då detta förbjudna blir tillåtet samt allt högt samt andligt överförs mot lägre nivåer, jorden samt kroppen. Jorden står till grav samt död, dock även sådd samt återfödelse. Kroppen hör ihop tillsammans jorden, därav den starka betoningen vid allt kroppsligt. Lindgrens långnovell flödar ovan från kroppsliga, sinnliga specifikation. detta existerar anvisning samt hostningar samt sväljningar samt djurdelar, Ellens berömda pölskok inom dagarna tre existerar liksom enstaka slags pölsfestival vilket sprider sin väldoft ovan byggden

Den officiella kulturen utesluter allt annat dock karnevalen tillåter samtliga olika röster för att höras samt hör därför ihop tillsammans romanens själva princip.

en annat sätt för att prata – för att mötas - uppstår. detta blir enstaka ytterligare planet nära sidan angående den officiella såsom ordinerar, bekräftar den rådande ordningen. enstaka karnevalisk ögonkontakt vid världen öppnar på grund av dialog, en omkullkastande från världen skapar frihet, nya formulering.

Chefredaktörens krav vid ”upplysning samt sanning” står inom motsatsförhållande mot karnevalen, detta står till kravet vid detta hierarkiskt välordnade samt förutsägbara.

Skrivandet blir en förbrytelse mot den rådande ordningen (även senare inom romanen då Linda berättar på grund av kommunalrådet för att den gamle mannen ägnar sig åt ”besinningslöst skrivande” liksom ej verkar äga något slut [s. 111]). Skrivandet existerar hotande till för att fiktionen visar vid andra möjligheter, enstaka sanning bortanför den officiella.

Robert Maser existerar enstaka främling liksom ett solens tid tar sig in inom byn tillsammans sina tyger – hans uppdykande existerar inte någonsin riktigt normalt, detta existerar något märkligt tillsammans med hans tyger.

dem tycks växa från klimatet (s. 74) samt materialet existerar svårdefinierbart (s. 140, 145) samt möjligen ej särskilt hållbart (s. 73) – dock därför existerar det; hans tyger förstörs sålunda småningom, således liksom karnevalen måste ta slut till för att vardagen måste återinträda. Visserligen upphäver karnevalen varenda gränser, dock till för att den bör behärska utföra detta måste den befinna sig mitt emellan ”normaltillstånden”.

Ett stort tema inom romanen existerar tuberkulosen. Lungsoten liksom kurera bygden existerar påverkad från kunna ses såsom enstaka karnevalisk ytterlighetssituation var vanliga lagar ej längre gäller. Sanatorievistelsen förändrar personerna, t ex Manfred Marklund börjar studera skrivna verk (s. 103, 214), något många märkligt såsom denne ej gjort förut – samt denne önskar för att han får gå vidare leva liksom angående han vore sjuk även angående denne blir frisk (s.106).

inom slutet från romanen påstår han sig äga blivit immun (s. 213f). Även Lars Högström levde gott vid sanatoriet samt ville bli sjuk vid nytt då denne blev frisk – dock förstår sedan för att han besitter blivit immun (s. 40). detta utför honom mot enstaka undantagsmänniska, ett karnevalisk gestalt vilket kunna sätta sig ovan dem vanliga lagarna. han kunna bo inom smittbärande byggnad, skolbarnen får hosta således många dem önskar inför honom (s.

78f) samt hans hyresvärdinna Eva Marklund kunna rent från erhålla sektion från hans motståndskraft mot sjukdom angående dem befinner sig riktigt, riktigt nära varandra (s. 110).

Manfred redogör för att angående detta oförutsedda inträffar samt man ej blir skrämd till för att dö från detta, därför skrattar man samt blir uppsluppen. Språnget ifrån skräck mot upprymdhet existerar detta komiska inom tillvaron (s.

103). inom Rabelais and his world beskrivs hur skrattet existerar detta primär till detta karnevaliska.

Lars Högström samt Robert Maser finner lycka inom existensen då dem börjar sjunga tillsammans, dem börjar även utflykt runt på grund av för att provsmaka traktens pölsa. varenda husmor inom trakten besitter sin personlig sort; dem båda männen äger inte någonsin smakat något liknande samt dem bestämmer sig på grund av för att ta redan vid pölsans hemligheter.

Varför handlar boken just angående pölsa?

frågadejag mig konfunderat inom start. möjligen till för att ett fåtal enstaka viss komisk påverkan inom den allvarliga diskussionen angående skapande? dock nära närmare eftertanke, tror jag för att detta existerar mer än därför. Jag tror för att Torgny Lindgren besitter valt just pölsan på grund av för att detta vid något sätt känns passande tillsammans ett jämförelse mellan matlagning samt skrivande, samt pölsan passar på grund av ett maträtt liksom förmå innehålla lite allt möjligt, plats samt ett besitter sitt eget anvisning.

noggrann liksom fanns samt ett besitter sin personlig fantasi, noggrann såsom ”roman” existerar enstaka genrebeteckning dock varenda enskild långnovell existerar unik. Pölsa anses väl artikel ganska oansenlig föda, noggrann såsom ett författare kunna ta något vardagligt – ett utflykt mot enstaka fyr, ett små pojke vilket hittar vid hyss, några bönders utvandring mot Jerusalem alternativt Amerika – samt förvandla detta mot kultur.

samt konsten, finns den bara vilket någonting utöver detta allra nödvändigaste? Något man förmå pyssla tillsammans med då man ej äger något förbättrad till sig, någonting såsom ej får äga något annat avsikt än för att bli betraktat? inom således fall kunde Torgny Lindgren möjligen äga skrivit ifall jakten vid den allra godaste chokladen – dock pölsa (eller den ännu enklare räntan) existerar den näringsrik maträtt likt existerar allra självklarast för att laga mot på grund av varenda husmor inom trakten.

detta existerar väl ganska naturligt för att Lindgren rör sig mellan näring på grund av kroppen samt näring till själen. Pölsan existerar lika livsnödvändig såsom litteraturen. Ellen, likt äger den allra bästa pölsan, talar ifall den såsom detta ”oberäkneliga” samt ”oförutsebara” likt ständigt tycks ”visa hän mot något fullkomligt nytt” (s. 174).

I själva verket äger Lindgren ej velat låsa fast någon bestämd ”mening” tillsammans med sin långnovell liksom man kunna sitta således på denna plats samt analysera fram.

detta existerar kreditkort samt gott enstaka skröna angående pölsa, varken mer alternativt mindre, hörde jag ett gång inom ett inspelad radiointervju. dock han talar noggrann liksom Bachtin många ifall vad litteratur samt skrivande existerar.

På sidan 58 redogör notisskrivaren för att man ej kunna prata ifall för att nedteckna. detta existerar någonting likt man utför, från nödvändighet.

dock självklart existerar själva boken vid sätt samt vis en stort anförande ifall för att skriva! Berättaren äger många för att yttra ifall ämnet. Saker vilket fanns man bör börja (s. 31), vilket man bör utelämna, vilket man ej kunna nedteckna angående (s. 60), ifall detta finns ”händelser” (s. 19), vad minnet existerar (s. 44).

Romanen handlar ifall för att vilja nå tillvarons botten.

Den yttersta sanningen ifall existensen. angående konstens, poesins, innersta väsen. ”I pölsan existerar allting möjligt. Den existerar bortom detta strukturerade samt kultiverade samhället”, den existerar meningen tillsammans existensen, kärnan inom tillvaron (s. 174).

Denna fras existerar vad varenda söker. Åldringsforskaren såsom kommer vid mottagning mot notisskrivaren (s.

94ff) sökte den genom för att försöka förstå vad åldrande existerar. dock svaret han kunna hitta existerar begränsat. Liv, död, ålderdom existerar något naturligt likt man egentligen ej borde forska angående, besitter han insett. Man borde bara låta detta existera således – vetenskapen existerar för att sätt för att försöka flyga eller fly undan, då man försöker utföra detta kroppsliga samt naturliga mot något främmande.

Den akademiska miljö denne börjat längta försvunnen ifrån existerar antikarnevalisk. Notisskrivaren skäms lite på grund av för att han faktiskt äger överlevt denna ålderdom (s. 97). detta existerar karnevaliskt, möjligen in absurdum: ned mot den lägsta nivån – död, mark – betyder samtidigt nytt liv, samt denne borde möjligen äga dött likt varenda andra gamla mot slut gör; han äger nästan varit var samt vänt.

Lars samt Robert söker sanningen ifall pölsan.

Detta leder dem runt inom bygden, mot slut bostad mot Ellen inom Lillsjöliden. Ellen säger för att då man får välja vid hennes möjligen smittade pölsa alternativt existensen, således väljer dem flesta existensen (s. 187). dock Lars existerar ju immun, sålunda han väljer båda. vilket existerar då denna hans motståndskraft mot sjukdom, samt sjukdomen? denne drivs även från för att försöka förstå lungsoten.

dock detta existerar ej ett läkares vetenskapliga medvetande från tuberkulosen han söker. denne existerar immun; detta existerar god. dock samtidigt existerar detta ej något odelat positivt till honom för att bli frisk. till Lars existerar tuberkulosen den mörka, destruktiva kraften inom universum. Den existerar detta Onda liksom ständigt måste bekämpas. Den existerar samtidigt oerhört lockande samt fascinerande.

Men detta existerar ej författarens intention för att notera enstaka svartvit myt ifall kampen mellan gott samt ont. Lars Högström existerar enstaka från dem flera röster vilket inom berättelsen ställs mot varandra till för att yttra någonting angående fantasi samt verklighet. Lars önskar äga Ellens pölsa, tillsammans med allt vad den innebär – samt ägde denne ej tillsist trots allt blivit sjuk samt dött (han blir således djupt fascinerad från den sjukdomsmärkta samt vanföra Ellen för att dem mitt beneath pölskokandet startar en sexuellt förhållande) därför skulle han äga funnit detta eftersökta Svaret. dock skulle man någon gång hitta svaret, skulle detta ej längre artikel någon skillnad mellan sanning samt dikt.

Man skulle äga nått fram – då blir frågan utplånad, samt därmed blir även skrivandet meningslöst. dock mot denna punkt äger oss ännu ej lyckats notera oss.

Det inledande Ellen bjuder Lars samt Robert vid existerar fjolårspölsan, dock den existerar ändå densamma likt då den fanns nyligen tillverkad. Hennes pölsa existerar nämligen ständigt densamma (s. 189). Den existerar alltså enstaka helgjuten samt harmonisk sammansmältning från detta mesta, den existerar essensen.

Allt samspelar inom den, varenda sektion bidrar mot helheten, noggrann likt dem olika rösterna inom romanen samspelar mot ett dialogisk totalitet.

Literature:

Bakhtin, M.M. The Dialogic Imagination. Ed. Michael Holquist. Trans. Caryl Emerson and Michael Holquist. : Univ of P, 1981.

Bakhtin, Mikhail. Problems of Dostoevsky’s Poetics. Ed. and trans.

Caryl Emerson.Minneapolis: Univ of Minnesota P, 1984.

Bakhtin, Mikhail. Rabelais and His World. Trans. Hélène Iswolsky. Bloomington: Indiana UP, 1988.

Lindgren, Torgny Pölsan. Stockholm: Norsteds 2004 (2002).